Får utländska anställda tillräckligt bra villkor när de under en tid jobbar utstationerade i Sverige? En parlamentarisk kommitté ska studera den så kallade lex Laval – lagen som kom till efter att EG-domstolen tvingat Sverige att skriva en ny lag kring det så kallade utstationeringsdirektivet.
Regeringen har tillsatt en kommitté som ska studera den så kallade Lex Laval. Lagen tillkom 2010, i kölvattnet efter den så kallade Vaxholmskonflikten 2004. 2007 bestämde EG-domstolen att fackförbunden Byggnads och Elektrikerna hade gått i strejk för alltför höga lönekrav gentemot det lettiska byggföretaget Laval & Partneri som byggde en skola på Vaxholm utanför Stockholm.
Den nya lagen sade att om ett fackförbund ska få använda stridsåtgärder mot ett utländskt företag, så får de bara kräva löner som motsvarar miniminivån i ett svenskt branschavtal på området.
Enligt reglerna ska företagen ha en kontaktperson för att fackliga representanter lättare ska kunna kontakta företaget för förhandlingar. Men ett problem som svenska fackförbund har klagat över är det de upplever som dubbel bokföring från de utländska företagen: att de har ett officiellt avtal med bra löner som de visar upp, medan de i tysthet tvingar sina anställda att skriva på ett annat avtal som ger betydligt sämre anställningsvillkor. Låga löner och dåliga anställningsvillkor gör då att de lättare vinner upphandlingar.
Kommittén ska studera hur lex Laval fungerar i praktiken. Den ska undersöka hur den så kallade hårda kärnan i värdlandets arbetsregler efterlevs. Det gäller till exempel minimilön, antal betalda semesterdagar, längsta arbetstid och kortaste vilotid och säkerhet på arbetsplatsen.
Kommittén ska också fundera på vilka lagändringar som kan behövas för att värna om den svenska modellen. Kommittén kommer att redovisa sina resultat 2014.
Sture Henckel
