Nya kvalitetskriterier för forskning

Är ”peer review” ett bra sätt att mäta forskningsanslagens kvalitet? Det var en fråga som diskuterades flitigt när Sveriges Ingenjörer bjöd in till ett seminarium om den nya forskningspropositionen.

I den nya forskningspropositionen vill regeringen förändra sättet att fördela forskningsanslag på och i fortsättningen ska basanslagen tilldelas efter någon form av kvalitet. Nu har Vetenskapsrådet, tillsammans med andra forskningsråd, fått i uppdrag att ta fram en modell för peer review för att kvalitetssäkra svensk forskning.

Och hur mäter man då kvalitet? Ja, peer review används redan i viss mån inom akademin och innebär att sakkunniga kolleger granskar forskningen i syfte att se om den håller en god kvalitet eller inte. För att förhindra jäv kommer granskningen ske av kolleger från andra länder. Vid sidan av peer review ska man även ta hänsyn till extern finansiering som en del i kvalitetssäkringsprocessen.

– Då blir det tydligt att de som har dragit in så här många externa anslag och så här många citeringar håller hög kvalitet, sa statssekreterare Peter Honeth som var en av seminariets inbjudna talare.

Nackdelen med peer review, menar Peter Honeth, är att man inte kan mäta all kvalitet genom metoden och att högskolorna skulle kunna anpassa sig till mätinstrumenten. Ett annat problem är att det är ett dyrt system då det förutsätter arbetsinsatser från de som bedöms.

En annan fråga som diskuterades på seminariet och som hänger ihop med forskningskvalitet är frågan om forskningens nyttiggörande. Bidrar forskningen till innovationer? Och hur ska man bedöma det? Någon föreslog om det räckte att räkna hur många patent som tagits?

Tidigare forsknings- och högskoleminister Tobias Krantz, (numera på Svenskt näringsliv) underströk behovet av resultat inom forskningen.

– All forskning ska förr eller senare komma till nytta, forskning är ingen terapi där forskarna sitter på sina rum och forskar och där ingen kan komma utifrån och ställa krav, sa han.

Moderator för seminariet var Sveriges Ingenjörers samhällspolitiska direktör Peter Larsson.

Han säger att förbundet välkomnar ett utökat kvalitetsbegrepp inom akademin.

– Här finns en möjlighet att inkludera viktiga parametrar för forskningens fortskridande, som samverkan och nyttoaspekter för samhället i stort, säger han.

Anna Eriksson