Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivKvaliteten varierar på Kinas ingenjörer

Kvaliteten varierar på Kinas ingenjörer

2,2 miljoner kineser tog examen på något av Kinas tekniska lärosäten 2011. Men vad betyder det för skandinaviska ingenjörers konkurrenskraft? I en rapport till the Association of Nordic Engineers har Anders Buch analyserat vad som finns bakom det stora tillflödet av kinesiska ingenjörer.

I väst har vi en tendens att hålla upp ingenjörsfloden från Kina och Indien som röda skynken och faror som vi måste hålla undan för att inte förlora alla våra intressanta jobb till Asien. Samtidigt är det svårt att värdera de utländska ingenjörerna eftersom deras utbildningar och kulturella miljö skiljer sig en hel del ifrån vår. Anders Buch, lektor vid Ålborgs Universitets fakultet för Lärande och filosofi undersöker i sin rapport hur det egentligen ser ut. Och han inleder förstås med att säga att det här är en undersökning som i mycket grova drag målar upp hur ingenjörsutbildningen och ingenjörerna i Kina ser ut i dag, 2012.

– En intressant aspekt är att det är mycket stor skillnad mellan olika generationer av kinesiska ingenjörer, säger han. Till exempel vad gäller språkkunskaper, förhållningssätt och ”mind-set”. De unga kinesiska ingenjörer som vi möter i undervisningen i Danmark är mycket västtillvända och ivriga att ta till sig vårt sätt att arbeta och att vara.

De unga kineser som är intervjuade i undersökningen är bra på att tala engelska och ser fram emot att arbeta i internationella företag även om många av dem bedömer att det nog är säkrast att därefter gå till en kinesisk arbetsplats som de tror är mindre utsatt för konjunktursvängningar.
Från ett danskt företag med verksamhet i Kina, som intervjuas i rapporten, hörs dock berättelsen om att det kan vara komplicerat att anställa kinesiska ingenjörer. De har ofta, vilket bekräftas av andra källor, mycket goda ämneskunskaper och en bra examen men det är svårt att veta om ingenjörerna kan använda sina kunskaper i vardagen. Företaget försöker därför utforma anställningstest där de sökande ställs inför olika problem som de ska lösa.
– De kan lösa på förhand definierade problem ställningar där metoden, strukturen och lösningen är ganska given. Däremot är de ovana att tänka själva på det sätt som förväntas av skandinaver – vare sig du är vaktmästare eller ingenjör, säger en röst från det danska företaget.
Ett annat bekymmer är att om du inte lyckas få in de kinesiska ingenjörerna bra i kulturen på företaget kommer de förmodligen inte att stanna någon längre tid. För en kinesisk ingenjör med arbetslivserfarenhet kommer det raskt nya mer välbetalda erbjudanden. Status och materiella saker är viktiga.
Viktigare för de manliga ingenjörerna än för de kvinnliga dock. De kvinnliga kinesiska ingenjörerna upplevs som mer ivriga att ta till sig västerländska arbetssätt. De har också lättare att samarbeta med sina skandinaviska kolleger.

Den kinesiska högre utbildningen har expanderat enormt de senaste trettio åren. Det har medfört kvalitetsproblem som landet nu arbetar hårt för att åtgärda. Lärarbrist och gammaldags pedagogik är två av problemen. Ett annat är att det snabbt ökande utbudet av högskoleutbildade inte har följts av någon motsvarande ökning av tjänster för högutbildade i de kinesiska företagen varför många akademiker får ta underkvalificerade jobb.
På C9, de nio statliga universitet som håller högst kvalitet och som brukar kallas Kinas Ivy League, är utbildningarna på hög nivå även med västerländska mått. Ett problem är dock att de ofta är mycket ämnescentrerade, genomförs via föreläsningar och katederundervisning och att studenterna inte kan använda sina kunskaper praktiskt. Problembaserat lärarande och initiativ som CDIO är fortfarande relativt ovanliga.

Rapporten ger inte något klart svar på frågan om de kinesiska ingenjörerna utgör ett hot eller en möjlighet för Skandinavien. Den avslutar istället med frågan om de skandinaviska ingenjörernas konkurrenskraft på en global arbetsmarknad där också de tekniska högskolorna etablerar sig utomlands och där allt fler ingenjörer utbildas av internationella elituniversitet.

Jenny Grensman

Läs mer här

1 KOMMENTAR

  1. Det är ju samma problem i Norden. Sen finns det givetvis också kulturella skillnader som också skapar problem eller andra förutsättningar. I stort tror jag dock vi har lätt för att undervärdera utländsk arbetskraft.

Lämna ett svar till Johan Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jan Ericson, alias Inga Tvivel, läser sagor

Ingenjören som läser sagor som dragqueen

0
Den senaste tiden har sagostunder med dragqueens utsatts för hot och protester. En som berättar sagor som dragqueen är gymnasieingenjören Jan Ericson, alias Inga Tvivel. 

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

2
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

1
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.