Öppna landskap kräver duktiga chefer

Kontorslandskap ställer stora krav på cheferna. Konflikter växer snabbare när man arbetar nära varandra och konsekvenserna av ett svagt ledarskap blir allvarligare visar forskningsresultat från Stressforskningsinstitutet.

De öppna kontorslandskapen breder ut sig och allt färre tjänstemän kan stänga en dörr om sig på kontoret.  Ändå saknas det fortfarande forskning kring hur effektivt vi arbetar i landskap och hur arbetsmiljön påverkar vår hälsa.

Aram Seddigh, legitimerad psykolog inom arbetspsykologi och doktorand på Stressforskningsinstitutet genomförde i våras en studie med omkring 3000 deltagare på 50 kontor. Bland de medverkande finns anställda som arbetar i olika stora landskap, i enskilda kontorsrum och i flexkontor.

Han har besökt alla kontor och låtit de anställda dels besvara en enkät, dels utföra webbaserade tester som mäter uppmärksamhetsförmågan och arbetsminnets kapacitet.  Dessutom har han genomfört intervjuer med fokusgrupper.

Ett av de tidigaste resultaten från fokusgrupperna visar att öppna landskap ställer större krav på chefen än kontor med enskilda rum.

– Tempot upplevs som högre i landskap på så sätt att processer mellan kolleger, till exempel konflikter men också positiv stämning, sprider sig snabbare. Det är alltså både på gott och ont, säger Aram Seddigh.

I öppna landskap måste cheferna vara mer aktiva och närvarande. Med svaga chefer som inte uppmärksammar problem och inte tar tag i dem kan kontorslanskapen bli drivhus för konflikter. Små problem växer snabbt till stora konflikter. I ett kontor där man sitter i enskilda rum blir däremot konsekvenserna av ett svagt ledarskap inte lika tydligt.  Där kan konflikter pyra länge utan att blossa upp.

Var chefen ska sitta när medarbetarna sitter i landskap är inte alldeles självklart. Vissa uppskattar att chefen sitter bland medarbetarna av demokratiska skäl, men också för att chefen ska kunna vara mer närvarande. Andra tycker att det är olämpligt eftersom de känner sig övervakade och det är svårare att få enskilda samtal med chefen.

– Även om det finns tysta rum dit man kan gå för att prata får man kollegernas blickar på sig när man går iväg med chefen för ett enskilt samtal, säger Aram Seddigh.

Omkring hälften av deltagarna i studien uppgav att de inte föredrar att arbeta i kontorslandskap.  Ju större landskap, desto färre anhängare verkar de ha.

– Det här är något som företagsledningar bör vara mer uppmärksamma på och arbeta för att förhindra att missnöjet leder till sämre motivation och högre personalomsättning, säger Aram Seddigh.

Han menar att det är oerhört viktigt att de anställda känner sig delaktiga i planeringen av kontoret. Även om det inte finns något alternativ till landskap kan man vara med och påverka utformningen. Antalet tysta rum och deras placering och möjlighet att arbeta hemma vid behov kan vara anpassningar som gör att de anställda trivs bättre.

Aram Seddighs studie är den största i sitt slag internationellt sett. Flera vetenskapliga artiklar från studien kommer att publiceras under de kommande åren. En artikel om hur kontorslandskapen påverka vår hälsa kommer under början av nästa år.

Det finns ett stort intresse för resultaten av delstudien av uppmärksamhet och arbetsminne. Går det att mäta om vår arbetskapacitet skiljer sig mellan kontorslandskap och egna rum?  Det svaret kommer längre fram. Aram Seddigh hoppas också att fler forskare ger sig in på området.

– För att vi ska kunna hävda något med större säkerhet krävs det fler studier av landskap där tjänstemän arbetar. Först när vi får liknande resultat från andra studier kan vi väga dem samman och förlita oss mer på resultaten.

Följ Aram Seddighs forskning på hans blogg.

Karin Virgin