När utbildningen till lärare och civilingenjör startade var ambitionen att ge gymnasiet ett tillskott av välutbildade pedagoger i matte, teknik och naturvetenskap. Men arbetsmarknaden ville annorlunda.
KTH:s lärarutbildning fyller 10 år i år och Hans Thunberg, programansvarig summerar starten.
– Vad vi har sett så har en fjärdedel av dem som gått ut har valt att arbeta som lärare. Övriga arbetar i privat sektor eller inom högskolan. Ett av syftena för KTH var att säkra den långsiktiga rekryteringen till ingenjörskåren genom att utbilda bra lärare i matematik och naturvetenskap och vi hade gärna sett att fler hade hamnat i skolan. Samtidigt är ambitionen att de ska vara attraktiva som civilingenjörer, säger han och tillägger.
– Vi har svårt att påverka att lönerna är mycket bättre i privat sektor eller att läraryrket har fått mycket negativ kritik på senare år.
Bland annat har konsultföretag som Capgemini anställt ett antal av programmets civilingenjörer med lärarkompetens.
Framtidsprognoserna för olika yrken visar ofta att det råder jämvikt mellan tillgång och efterfrågan för gymnasielärare. Men om man ser till matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen är det redan brist och den kommer att bli värre.
– Den som utbildare sig till lärare i de här ämnena kommer att kunna välja var han eller hon vill jobba och förmodligen också förhandla sig till bra villkor, säger Hans Thunberg.
En paradox i sammanhanget är att är det svårt att få fram praktikplatser till studenterna.
– Jag uppfattar det som att skolan i dag är så upptagen med att implementera nys styrdokument och betygssystem att de har svårt att hitta resurser att sätta av till handledning, säger Hans Thunberg. Vi har alltid fått fram platser och bra platser men det borde vara fler som är intresserade.
Från startens 60 platser per år tar man nu in cirka 40 studenter av i snitt 65 sökande till programmet för civilingenjör och lärare. 77 personer har tagit ut sin examen sedan starten.
– Det är svårt att jämföra genomströmning mellan olika program, säger Hans Thunberg. Hos oss är det en del som hoppar av i början för att det märker att de har valt fel, en del får jobb innan de har tagit examen. Det är också långt ifrån alla som bara tar fem år på sig för att gå utbildningen. Sedan vi omstrukturerade utbildningen 2011 och fick examinationsrätt för lärare har vi dock märkt betydligt färre avhopp.
Jenny Grensman
Jag har en elektroexamen och intyg på att min matematik räcker för gymnasienivå. Funderar på att omskola mig.
– Vad behöver jag läsa in för att bli behörig lärare (kurs, poäng)?
– Vilka kontakter rekommenderar ni för att få reda på mer; universitetens utbildningsvetenskapliga institutioner, mitt fackförbund (Sveriges Ingenjörer) eller lärarnas fackförbund eller annat?
– Går det fortfarande att få vikariat utan formell lärarbehörighet?
Jag skulle tro att du bäst kontaktar studievägledningen på någon av lärarutbildningarna för info om förkunskaper och intagningskrav. Om det går att få vikariat kanske gymnasieskolorna har bäst reda på.
MVH
Jenny Grensman
När jag kompletterade pedagogiken, fick jag knappt behörighet i fysik för högstadiet, behörig matte högstadiet samt behörig teknik gymnasiet. De enda som jag vet är behöriga på gymnasienivå är, teknisk fysik samt vissa elektro inriktningar. Vet inte hur de tänker???? Kommer ihåg att jag läste en datakurs med folk från universitetet, de fick dubbelt så många poäng som vi!
Kanske dags för förbundet att hjälpa till i löneförhandlingarna och sätta höga procentsatser eller ännu hellre ett fast påslag för oss civilingenjörer som arbetar som lärare. Marknadskrafterna kan komma slå igenom för lärare inom de naturveteskapliga ämnena, förutsatt att vi byter jobb och kräver t.ex. 35tkr/mån, inte alls orimligt. Jag bytte karriär från näringslivet till skolan medveten om den dåliga lönen, men blir konfunderad över lönesättningen inom skolans värld. Det är oerhört tacksamt att arbeta med ungdomar, det är därför jag fortsätter trots allt!
@Katarina: Var har du hört det? Inte för att jag tvivlar på ditt ord (kommentarsfält på internet är ju allt som oftast en evig källa till visdom), men det låter alldeles för illa för att vara sant. Har alltid haft gymnasielärare som plan b om jag skulle tröttna på att vara ingenjör (pluggar fjärde året på teknisk fysik just nu).
Jag skrev en insändare i NyTeknik när utbildningen presenterades för tio år sedan. Det jag skrev då, tror jag fortfarande gäller. Som civilingenjör och lärare så lönesätts du som lärare, inte som civilingenjör. Det gäller även för oss som har genomfört utbildningarna separat.
Inte alls underligt att man drar sig . Nu ska majoren Björklund försöka restaurera T-utbildningen som dr Persson i Stjärnhov avskaffade c 1990.
Han (GP ) tyckte det var viktigare att man skulle kunna spela dragspel eller ägna sig åt skådespeleri i tre år på Estetprogrammet !
Den mycket erfarna lärarkår som då fanns på T fick i allmänhet sluta. I stort sett alla dessa lärare har nu gått i pension . Hur Björklund ska få lärare har han inte uttalat sig om ej heller om lönesättningen !
Inte undra på att det blir brist på lärare inom matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen när utbildade civilingenjörer med ambition att omskola sig till lärare på gymnasienivå inte anses ha tillräckliga matematikkunskaper för att komma in på kompletterande pedagogik.