Så ska företagen lyckas

För att små- och medelstora företag ska bli konkurrenskraftiga borde de vara mer öppna att ta till sig ny teknik. Det föreslår projektgruppen Progress in Demand. De har undersökt hur man kan stärka konkurrenskraften hos små- och medelstora teknikföretag i de nordiska länderna samt Estland, Lettland och Litauen.För att små- och medelstora företag ska bli konkurrenskraftiga borde de vara mer öppna att ta till sig ny teknik. Det föreslår projektgruppen Progress in Demand. De har undersökt hur man kan stärka konkurrenskraften hos små- och medelstora teknikföretag i de nordiska länderna samt Estland, Lettland och Litauen.

Progress in Demand startade sitt arbete vintern 2010 på initiativ av organisationen ANE, Association of Nordic Engineers. Tanken med projektet var att försöka förbättra kontakterna mellan de mindre teknikföretagen och universiteten och högskolorna.

I ett försök att ändra på det här har Progress in Demand, i samarbete med Syddanska universitetet, därför utfört en studie där man förutom att ha intervjuat företag och tekniska lärosäten också har undersökt vad forskningsinstitut och fackförbund från de nordiska länderna samt Estland, Lettland och Litauen kan bidra med när det gäller den här frågan.

I studien ges en mängd förslag på åtgärder. De föreslår bland annat att små- och medelstora företag bör ha tillgång till en informationssajt med den senaste teknologiska kunskapen. I rapporten nämns den webbaserade portalen ”Shortcut to new Knowledge” som drivs av universitetet i Århus som exempel. Portalen fungerar så att företagen börjar med att skicka en förfrågan. Förfrågan tas om hand av portalens personal som sedan letar upp en lämplig forskare för ämnet som under en period kan tänka sig att samarbeta med företaget för att få fram nya produkter och ny teknologi.

Ett annat förslag som ges är att forsknings- och tekniska organisationer bör få mer av en förmedlande roll och fungera som ett slags ”kunskapsbroker” mellan universitetet och företagen. Till skillnad från stora företag har små- och medelstora företag lite eller ingen kontakt alls med universitet och högskolorna. I rapporten lyfts också vikten av informella nätverk bland ingenjörerna inom företaget fram som viktigt.

Från Sveriges Ingenjörer sitter Bertil Nordqvist med som ordförande i Progress in Demands styrgrupp och han tycker att projektarbetet har varit både intressant och roligt.

Bertil Nordqvist

– Vi har skapat en början på ett nätverk i de här länderna och nu hoppas jag att vi får ytterligare medel för att kunna fortsätta, säger han.

 

Läs hela rapporten här.

Progress in Demand finansieras av Nordiska Ministerrådet. Läs mer om vad ANE (Association of Nordic Engineers) gör här.

Tidigare artikel om ämnet: Universitetet kan utveckla småföretag

Anna Eriksson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar