Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadForskare: Las är inget problem

Forskare: Las är inget problem

Las hindrar de svenska företagen från att utvecklas heter det ofta i debatten. Men både en utredning från 2011 och svensk forskning visar att Las är flexibel och inte hindrar företag i någon större utsträckning.

I dag, torsdag, fortsätter förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv. PTK skulle vilja se omställningsavtal som ger bättre möjligheter till utbildning för tjänstemännen och som även omfattar sjukskrivna och visstidsanställda.

I utbyte för det vill Svenskt Näringsliv ha en omskrivning av § 22 i Las, Lagen om anställningsskydd, där turordningen sist in först ut skrivs bort. Det visar ett dokument som Arbetet.se tagit del av och som bland andra Ingenjören skrivit om tidigare.
Att Las § 22, där turordningsreglerna står, inte är så populär i arbetsgivarkretsar är väl känt. Men frågan är varför. I en gemensam utredning konstaterade PTK och Svenskt Näringsliv så sent som 2011 att förhandlingarna om neddragningar mellan fack och företag oftast går bra, företagen i undersökningen var rent av mer nöjda med dem än de fackliga organisationerna. Och i organisationen OECD:s index över anställningsskydd från 2008 hamnade Sverige på plats 21 av 28. Ändå återkommer kravet på slopad turordning och berättelserna om hur svårt företagen har att få behålla rätt kompetens.

Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet menar att det just nu sker ett paradigmskifte inom synen på arbetsrätt och anställningsskydd.
– Det finns en motsättning mellan de normer som gällde då vår arbetsrätt tillkom och de som gäller i dag, i synnerhet om vi ser oss om i andra länder i EU, säger Carin Ulander-Wänman. Ute i Europa är det accepterat att arbetsgivarens i högre grad tar ansvar för företagets konkurrenskraft och tillväxt och individen får själv ta ansvar för sin anställningsbarhet. Vårt system bygger på en lojalitet mellan arbetsgivare och anställda där man tar ett gemensamt ansvar och tillsammans verkar för att företaget och de anställda ska utvecklas på bästa sätt.

Lagen om anställningsskydd skrevs på 1970-talet. I dag ser samhället helt annorlunda ut. Konkurrensen är global och den stabilitet som fanns på arbetsmarknaden för bara 25 år sedan är helt borta. Visstidsanställningarna ökar och bemanningsföretagen blir allt fler. Flexibilitet är ett ord som ofta hörs i debatten om anställningstrygghet liksom åsikten att den höga arbetslösheten beror på att arbetsgivarna inte vågar anställa med nuvarande turordningsregler.
Finns det ett sådant samband?
– Jag ser inte det, säger Carin Ulander-Wänman. Jobb skapas när företagen har goda förutsättningar och när det finns efterfrågan på produkter eller tjänster. Det som gör det svårt i dag är att kraven på kvalifikationer hela tiden ökar och förändras. Arbetstagaren har svårt att i bestående anställning kompetensutveckla sig och följa med i den utvecklingen.

Den forskning i arbetsrätt som finns visar faktiskt att turordningen inte alls är den betongregel som ofta hävdas i debatten. Vid Örebro Universitet finns professorn i arbetsrätt Catharina Calleman. Catharina Calleman disputerade 1999 på just turordningsreglerna. I sin avhandling, som alltså har femton år på nacken, drar hon slutsatsen att produktionens grundläggande intressen har fått större genomslag än anställningsskyddet och att på vissa områden har det gått så långt att rättssäkerheten vid uppsägningar är hotad: ”Mot den bakgrunden förefaller stora delar av dagens debatt om turordningsreglerna verklighetsfrämmande”, skriver hon.

I ett senare arbete har Catharina Calleman granskat AD:s domar i mål om uppsägningar på grund av arbetsbrist i den ekonomiska krisen. Av tio domar om uppsägningar på grund av arbetsbrist under åren 2008-2010 var åtta till arbetsgivarens fördel.

I inledningen till sin artikel skriver hon att ”Samtidigt som debatten om anställningsskyddet pågår, är den allmänna okunnigheten stor om hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist fungerar och Svenskt Näringslivs tal om ”de stelbenta reglerna om sist in, först ut” har fått starkt genomslag.”

– Ett skäl till att arbetsledningsrätten får större genomslag nu än tidigare – på bekostnad av anställningstid och ålder – är att arbetslivet blivit mer individualiserat och specialiserat. Förr var det betydligt vanligare med arbetsplatser där många människor utförde ungefär samma arbetsuppgifter med ungefär samma kvalifikationer. Då var det betydligt enklare att kräva att uppsägningarna skulle följa anställningstiden.

– För en resursstark arbetsgivare med god kunskap i arbetsrätt är det inte några svårigheter att göra sig av med de anställda man inte vill ha kvar. Inte med nuvarande regler, säger Catharina Calleman.

Resursstark? Kan det vara så att det är organisationens storlek som avgör om man tycker att Las är krångligt eller inte? Stora företag har kunskapen i arbetsrätt och vet hur man gör?

– Så kan det mycket väl vara, svarar Catharina Calleman. Kunskapen om hur reglerna fungerar är som sagt mycket olika. Vissa vet ingenting om arbetsrätt.
Jenny Grensman

Läs också:

Unionen beredd sälja turordningen

”Förslaget är en katastrof”

Tjänstemän kan förlora Las

PTK:s och Svenskt Näringsliv gemensamma utredning

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.