Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & MiljöEntreprenörskapBäst får mest av Horisont 2020

Bäst får mest av Horisont 2020

De som har bästa forskningen får också mest pengar. Sverige ligger sedan tidigare bra till för att få pengar från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020. Men pengarna som går till Sverige är väldigt koncentrerade till några få stora mottagare.

Sverige hör till de länder som är duktiga på att ta hem konkurrensutsatta forskningspengar från från EU. Under 2013 fick Sverige 153 euro per invånare i forskningsmedel från program för forskning och innovation, det som har hetat EU:s sjunde ramprogram.

– Ju mer ett land satsar på forskning, desto mer kan det få ut av EU:s forskningspengar, säger Linda Bell som är enhetschef för EU-relationer på Vinnova.

Räknat per invånare tog Sverige under 2013 en femteplats bland EU:s 28 länder vad det gällde förmågan att skaffa EU-pengar till forskning. Etta till fyra var Schweiz, (som inte är EU-medlem men som till och med 2013 har deltagit i EU:s forskningssamarbeten) Island, Nederländerna och Danmark. De senaste åren har svenska aktörer beviljats cirka 2,5 miljarder kronor årligen från sjunde ramprogrammet.

Nu har EU:s program för forskning och innovation bytt namn. I stället för att byta från tråkiga Sjunde till Åttonde ramprogrammet ville man i EU ha ett mer inspirerande namn. Så från och med 2014 heter EU:s program för forskning och innovation Horisont 2020 (Horizon 2020). EU jobbar regelmässigt med sjuårsbudgetar.

Horisont 2020 delar ut pengar inom tre huvudområden, så kallade prioriteringar.
1. Spetskompetens
2. Industriellt ledarskap
3. Samhälleliga utmaningar.

Under den första prioriteringen, spetskompetens, ska pengarna gå till framstående och innovativ forskning. De här pengarna delas ut genom öppna utlysningar, det vill säga att vem som helst får söka. Även enskilda forskare kan söka pengar.

Den andra prioriteringen, industriellt ledarskap, handlar ibland annat om informations- och produktionsteknik men också om nya material, bio- och nanoteknik. Tanken är att pengarna ska skapa jobb och bidra till Europas konkurrenskraft. Här kan enstaka småföretag söka pengar. Man tänker sig ett litet företag som jobbar på ett teknologiskt genombrott. Den maximala summan är 2,5 miljoner kronor euro per projekt.

– Här väntar vi oss ett stort söktryck, säger Linda Bell.

Till den tredje prioriteringen, samhälleliga utmaningar, räknas bland annat att hitta nya mediciner och att hitta lösningar på problem som klimat- och energifrågor samt terrorism.

För första gången minskar EU:s samlade budget något. Den enda delen som inte kapats är just pengarna till forskning och innovation. Hela Horisont 2020 omfattar 80 miljarder euro som ska delas ut under sju års tid. Det kan tyckas vara en liten summa i jämförelse med de 390 miljarderna till jordbruket och de 376 miljarderna till EU:s strukturfonder. Strukturfonderna går i stor utsträckning till södra Europa och länderna från före detta östblocket. Det är pengar som ska hjälpa till att bygga deras infrastruktur: vägar, bredband och laboratorier.

Till skillnad från strukturfonderna är det inte bestämt hur mycket olika länder ska få av forskningspengarna. Pengarna från Horisont 2020 går till dem som har de bästa projekten.

Hur ska man tänka då, om man är företagare eller forskare och vill söka pengar inom Horisont 2020? Linda Bell på Vinnova radar upp några viktiga faktorer:

1. Var ute i god tid för att sätta samman ett konsortium.
2. Skaffa tvärvetenskaplig kompetens.
3. Lägg ner mycket tid på ansökningarna – försök förstå vad man är ute efter.
4. Fråga Vinnova eller Vetenskapsrådet om råd.

Generellt säger reglerna att minst 3 organisationer från minst 3 länder ska söka tillsammans. Man måste alltså skapa konsortier över nationsgränserna bestående av till exempel företag, universitet, institut och kommuner. Men under spetskompetens och industriellt ledarskap finns det som sagt också en hel del pengar som man kan ansöka om som enstaka forskare eller enskilt företag.

– Vi hjälper till med rådgivning, säger Linda Bell. Varje universitet har också supportkontor. Ansökningsprocessen är ganska komplex, men projekt med svenska deltagare har generellt haft cirka 22 procents success rate. Det kan jämföras med genomsnittet av alla ansökningar som är lite lägre, 19 procent.

En skillnad från och med i år är att EU nu satsar på mer marknadsnära innovationer. Den som söker pengar kan få pengar ända fram till att ta fram en produkt. Dessutom har man försökt att minska pappersarbetet och göra processerna kortare. Åtta månader blir maximal tid från ansökan till dess att man får pengarna – om man får dem.

En kritik som har framförts mot det nya systemet är att man numera kan få hundra procents stöd för lönekostnader men bara 25 procents stöd för indirekta kostnader som anläggningar och utrustning. Detta missgynnar dem som har stora omkostnader i lokaler eller dyr forskningsutrustning.

– Det är en framförhandlad siffra, säger Linda Bell. Det man kan göra är att samtidigt söka pengar från någon nationell finansiär för ett intilliggande projekt. Men man kan inte söka pengar för samma projekt.

Tidigare har Sverige varit bra på att skaffa EU-forskningspengar inom områdena hälsa (Karolinska institutet), transport (KTH, Chalmers och Volvo) och säkerhet (FOI och Saab). Men även om Sverige i stort är duktiga på att dra in pengar från EU:s forskningsprogram, så är det svenska deltagandet sårbart. Av alla medel som gick från sjunde ramprogrammet till Sverige i fjol, stod Karolinska universitetet, Lunds universitet och KTH sammanlagt för hela 30 procent.

– På Vinnova ser vi det som vår uppgift att stötta alla potentiella deltagare som inte vet om att det finns forskningspengar att söka, säger Linda Bell.

Vinnovas senaste informationsresa gick till Borås, Västerås och Luleå. Intresset är stort. I Göteborg kom 400 besökare. Det har ofta hänt att den bokade aulan inte räcker till.

– I våra anställningsintervjuer brukar vi fråga dem som söker jobb om de kan tala inför folk, säger Linda Bell.

 

Sture Henckel

Läs mer

» Mer om Horizon 2020

» Deltagarportalen – Participant Portal

» Hjälpdesken – Enquirie Service

» Nationella kontaktpunkter – National Contact Points

» Enterprise Europe Network

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

1
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.