Mer att göra kring högre utbildning

Det finns mycket kvar att göra kring högre utbildning om Europa ska kunna möta framtidens krav, konstaterar Europakommissionen.

Det finns mycket kvar att göra kring högre utbildning om Europa ska kunna möta framtidens krav, konstaterar Europakommissionen.

Både nationellt och på EU-nivå är högre utbildning bland invånarna något som ses som ett måste, om välstånd och innovation ska stimuleras. EU har satt upp ett mål om att andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 procent till år 2020 och att minst 40 procent av 30–34-åringarna ska ha en högre utbildning. Men för att uppnå detta finns en hel del kvar att göra, enligt en ny rapport från Europakommissionen som har gått igenom hur 36 länder arbetar med frågan.

Bara nio länder har definierat särskilda mål för specifika grupper av individer för att bidra till en ökad mångfald bland dem som söker en högre utbildning, enligt rapporten. I Belgien har man till exempel ett mål om att 60 procent av dem vars föräldrar inte har högre utbildning ska ha det till 2020. I Litauen har man fokuserat på att öka andelen kvinnor inom matematik och naturvetenskapliga ämnen.

Vilken information om studenterna som länderna tittar på skiljer sig mycket åt. Ålder och kön är vanligt förekommande, medan till exempel information om studenter tillhör en etnisk, kulturell eller språklig minoritet är betydligt ovanligare. Nitton länder kunde inte rapportera om sitt mångfaldsarbete och utvecklingen på området mellan 2002/03 och 2012/13, förutom om antalet studenter och könsfördelning.

Tittar man närmare på länder som kunde redovisa sitt mångfaldsarbete närmare tillhör Sverige de länder där mångfalden har ökat. 2001 hade 14 procent av studenterna utländsk bakgrund. Tio år senare var andelen 18 procent.

Majoriteten av länderna har inga ekonomiska incitament för lärosäten om de lyckas rekrytera och behålla studenter från underrepresenterade grupper. Detta finns enligt rapporten bara i Irland och Storbritannien.

Syftet med rapporten är att stödja de olika ländernas policyarbete för att öka breddat deltagande på högre utbildningar, att minska avhopp från dessa och öka anställningsbarheten bland europeiska invånare.

Läs rapporten ”Modernisation of Higher Education in Europe: Access, Retention and Employability”

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar