Att begära ut utdrag ur belastningsregistret inför en anställning kan bli förbjudet för alla arbetsgivare som saknar stöd i lag för att göra det.
Förra året levererade Rikspolisstyrelsen 222 940 fullständiga utdrag ur belastningsregistret. Tio år tidigare var antalet betydligt färre, 40 686 stycken. Ökningen går inte att härleda till en specifik bransch, i stället är det en trend som har skett på rätt bred front, framför allt inom vård och omsorg, bland finansiella företag och inom transportbranschen. Detta trots att det bara är personer som ska jobba med barn, på till exempel förskola och skola, och försäkringsförmedlare som enligt lag är skyldiga att visa upp utdrag ur sina belastningsregister och att de uppgifter som finns belastningsregistret anses vara synnerligen integritetskänsliga.
– Det finns ingen annan förklaring till ökningen än att arbetsgivaren vill begära ut utdrag ur belastningsregistret, säger Daniel Falk, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, som har varit delaktig arbetet med den statliga utredning som lämnades till regeringen i slutet av juni i år.
Enligt utredningen (SOU 2014:48) vill arbetsgivare se utdragen för att skydda tredje man, till exempel en kund, för förtroendet för verksamheten, arbetsgivarens varumärke eller ekonomiska intressen. Arbetsgivare begär även utdrag ur belastningsregistret för anställd personal, vilket förekommer exempelvis efter begäran från en kund, vid verksamhetsövergång eller då den anställda söker en ny anställning inom verksamheten. Att det förekommer uppgifter om brott i registerutdragen är dock till synes ovanligt, enligt utredningen.
Utredningens förslag är att det ska bli förbjudet för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregistret av arbetssökande och anställda om det inte finns stöd för detta i författningen. En individ som har avtjänat sitt straff måste ha en rimlig möjlighet att återanpassa sig i samhället och kunna försörja sig, är ett argument för detta.
– Vi tycker att det är bra. Vi instämmer i att det handlar om väldigt integritetskänsliga uppgifter. De som har sonat sina brott ska kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden. Sedan kan det i olika typer av branscher vara olämpligt med vissa typer av brott, men det tycker vi inte att arbetsgivaren ska bestämma utan att det ska stå i lag vad som gäller, för att bedömningen ska vara objektiv, säger Daniel Falk.
Det finns dock ett stort men i det här och det är Lexbase, den svenska sajt där allmänheten enkelt kan söka efter personer, eller företag, som har förekommit i tingsrätt och domstol de senaste åren. Utredningens förslag kommer inte förbjuda den och liknande sajter. Daniel Falk tycker ändå att utredningen och lagförslaget är en markering mot den här typen av tjänster.
Utredningen föreslår att den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2015.
Ania Obminska
En annat missbruk som borde förbjudas är att ta kreditupplysning på den sen söker jobb. Dels helt irrelevant, delt hänger en förfrågan med i 12 månader och sänker kreditbetyget.