Frihandelsavtalet med USA, invandringen och klimatet stod i fokus vid en av få politikerutfrågningar med EU-fokus i Stockholm, på torsdagen.Frihandelsavtalet med USA, invandringen och klimatet stod i fokus vid en av få politikerutfrågningar med EU-fokus i Stockholm, på torsdagen.
Det var svenska Europarörelsen och Paneuropaföreningen som hade samlat Marie Granlund, vice ordförande i EU-nämnden för socialdemokraterna, Oskar Wåglund, statssekreterare hos Europaminister Birgitta Ohlsson från folkpartiet, Gustaf Blix riksdagsman och ledamot av EU-nämnden från moderaterna och Carl Schlyter, före detta europaparlamentariker och nu en av miljöpartiets riksdagskandidater för att ta reda på hur partierna tänker i några stora frågor som står på EU:s dagordning.
Ganska snart uppstod den klassiska klyftan mellan alliansens företrädare som vill ha regelförenklingar och ”mindre krångel” och de rödgröna som tyckte att man ska styra mer. Det handlade bland annat om TTIP, det stora frihandelsavtalet som EU och USA förhandlar om och där miljöpartiet och socialdemokraterna ville att Sverige och EU skulle driva kraven på goda arbetsförhållanden, hårda miljöregler och till exempel djurskydd och inte låta dem blir underordnade de ekonomiska frågorna medan moderaternas Gustav Blix tyckte att Sverige ”med stor entusiasm” borde gå in i förhandlingarna som kunde leda till ökad handel mellan de två världsdelarna.
Socialdemokraternas Marie Granlund menade att krav ofta leder framåt mot mer kreativa lösningar som i längden bli lönsamma och tog exemplet med papper:
– När jag var med i SSU drev vi kravet på att klorblekt papper skulle bort. Industrin var väldigt upprörd men det gick ju och nu har industrin tjänat mycket pengar på de lösningar som kom tack vare kravet.
Socialdemokraterna ville också driva frågan om att ett socialt protokoll där EU:s invånares rättigheter och möjligheter ska väga lika tungt som de ekonomiska friheterna ska upprättas för att skapa mer balans mellan företagen och medborgarna.
Energi, miljö och ekonomisk tillväxt var också en het fråga under kvällen. Vem det än blir som bildar regering kommer förberedelserna för det stora klimatmötet 2015 dra igång under hösten och inställningen till EU:s klimatmål kom i fokus. Inte oväntat driver miljöpartiet på för skarpare mål och vill ha bindande skrivningar för både utsläpp av koldioxid, energieffektivisering och andel förnybar elproduktion.
– Att bara sätta upp mål för utsläppen tror vi gör det lättare att frångå dem om man märker att det inte händer något, sade Carl Schlyter. Har vi mål för alla tre sakerna strävar de åt samma håll.
– Det är mycket viktigt att vi i den rika världen tar vårt ansvar här så att vi kan visa de fattigare länderna att vi både gör vad vi kan själva och att vi kommer med fickorna fulla av klimatbistånd till klimatmötet i Paris nästa år. Och kanske kan vi då också få med oss USA och Kina. Men då måste vi själva ha mycket ambitiösa mål.
Marie Granlund, socialdemokraterna, framhöll att tuffa krav var bra för kreativitet och innovation medan Gustav Blix menade att industrin behöver stabila förhållanden utan för mycket krav för att hitta bra lösningar på dagens problem och för att skapa värde som kan bli till ekonomisk tillväxt.
Där hettade det till litet mellan alliansens företrädare och miljöpartiet. Oskar Wågberg menade att man visst kunde tänka sig ny kärnkraft för att säkra tillgången på el vilket Carl Schlyter bemötte med att ny kärnkraft är så dyr att bygga att den praktiskt taget är omöjlig att finansiera plus att våra kränkraftverk kommer att behöva ersättas av något annat inom en ganska snar framtid.
Om de två blocken hade olika syn på klimat-och energi, tillväxt och frihandelsavtalet med USA så fanns det en fråga de var överens om och det var att det måste ordnas fler möjligheter att lagligt söka asyl i EU. Sedan år 2000 beräknas 25000 människor ha fått sätta livet till på väg mot EU. Alla var överens om att det inte får vara så utan att möjligheten att söka asyl är en mänsklig rättighet och att det måste bli enklare. Diskussionen rörde också hur man ska få fler länder i EU att ta ansvar både för flyktingar och för sina egna medborgare.
Kvällens sista fråga rörde vilket EU vi har om 20 år. Den mest lustfyllda visionen levererades av Carl Schlyter: Då har vi mer transparens och ett handelsavtal som gynnar miljö och sociala rättigheter. EU har äntligen om 20 år har fått upp sin civila insatsstyrka där vi exporterar ingenjörer, tjänstemän skattetekniker med mera som hjälper andra länder att utvecklas. Europas befolkning njuter mer av livet och stressar mindre.
Jenny Grensman
