Erick Lopez är 28 är och civilingenjör i maskinteknik. Han talar bra svenska och engelska och dessutom flytande ryska och spanska. Han har sökt hundratals, kanske tusentals ingenjörsjobb i Sverige utan framgång. Är det verkligen brist på ingenjörer?
Erick Lopez är 28 är och civilingenjör i maskinteknik. Han talar bra svenska och engelska och dessutom flytande ryska och spanska. Han har sökt hundratals, kanske tusentals ingenjörsjobb i Sverige utan framgång. Är det verkligen brist på ingenjörer?
Den här veckan skriver Erick Lopez sin sluttenta på kursen engelska 6 på ABF. Sedan ett par veckor tillbaka har han avslutat sina jobb som timanställd vaktmästare och städare.
Nu ska han göra vad som krävs av honom för att få chansen till en praktikplats som ingenjör någon gång i vår. Det finns inga garantier men han väljer ändå att försöka. Arbetsförmedlingens krav innebär att han ska göra ingenting.
Erick Lopez
– Jag får varken jobba eller studera under sex månader. Vi får leva på min frus lön, hon är förskolelärare. Men vi har planerat det här i några månader och försökt spara litegrann, säger han och ser sammanbiten ut.
Erick Lopez kom till Sverige för fyra år sedan och har sökt jobb sedan dess. Han har också fått stöd av Arbetsförmedlingen på flera olika sätt, bland annat genom programmet Korta vägen för invandrade akademiker, men han har fortfarande inte lyckats få ett ingenjörsjobb.
Erick har inget kontaktnät i Sverige, han känner få svenska ingenjörer och han tror att den största chansen att få ett ingenjörsjobb är genom en praktikplats som ingenjör Men den hjälpen kan han inte få från Arbetsförmedlingen så länge han jobbar.
Arbetsförmedlingen i Kista där han är inskriven kan av sekretess inte kommentera enskilda ärenden men förklarar i ett mejl till Ingenjören att man gör en bedömning i varje enskilt fall när det gäller en insats som praktik. ”Om man har någon sysselsättning i form av arbete eller studier så kan Arbetsförmedlingen inte bevilja praktik under tiden man är i någon av dessa aktiviteter då man vi dessa tillfällen inte ses som arbetslös” skriver Arbetsförmedlingen i Kista i ett mejl.
Erick Lopez är född och uppvuxen i Peru där hans föräldrar är ingenjörer. För att få en bättre utbildning än i Peru bekostade föräldrarna en ingenjörsutbildning i Ryssland. 16 år gammal reste Erick ensam till Moskva för att plugga ryska intensivt under ett år. Han klarade slutprovet som gav honom tillträde att söka till universiteten i landet.
Erick valde att läsa till civilingenjör i maskinteknik vid ett universitet i Archangelsk vid Vita havet, 26 timmar med tåg norrut från Moskva. Somrarna tillbringade han hos sin gudmor i Sverige som kom hit som politisk flykting under 1970-talet. Erick trivdes i Sverige och efter sju års studier i Archangelsk flyttade han hit 2010. Med sig i bagaget hade han en färsk examen som civilingenjör i maskinteknik och fler kurser i humanistiska ämnen som konst och språkvetenskap.
I Sverige började Erick genast läsa svenska på SFI men han blev frustrerad av det långsamma tempot och hoppade av. Han skickade sitt examensbevis till Universitets- och högskolerådet där han fick ett intyg som visade att hans utbildning ”i nivå och omfattning motsvarar svensk civilingenjörsexamen”.
– Jag kanske var naiv som trodde att intyget snabbt skulle ge mig ett jobb som ingenjör. Jag hade inte hunnit lära mig så mycket svenska men trodde inte att det var något stort problem. Jag tänkte att jag skulle lära mig snabbt om jag bara fick ett jobb.
Arbetsförmedlingen erbjöd honom att delta i den riktade satsningen för invandrade akademiker som kallas ”Korta vägen”. Erick blev både glad och hoppfull men när projektet startade växte frustrationen igen.
– I flera veckor satt vi framför en dator för att lära oss Officepaketet. Det var fel nivå både för mig och många andra, men jag bet ihop och såg fram emot den praktik som jag skulle få på ett ingenjörsföretag.
Praktiken blev inte den dörröppnare till ett ingenjörsjobb som Erick hade hoppats på eftersom han fick praktisera på monteringen på Scania.
– Min utbildning är inriktad mot fordonsindustrin. Jag har gjort mitt exjobb om bilindustrin, och jag vet att ett monteringsjobb inte leder vidare till ett jobb som ingenjör. Det är en återvändsgränd och det var en besvikelse. Men jag fick en insikt där som förändrade min strategi. Jag förstod att bra kunskaper i svenska, men också i engelska är extremt viktigt.
Erick blev tipsad om ABF som har betydligt högre studietakt än SFI. Nu har han läst svenska som andra språk till högsta nivån och i dagarna tenterar han engelska 6 (högsta kursen på de flesta gymnasieprogram).
Erick Lopez läser tidningar och följer samhällsdebatten i Sverige. Med förvåning hör han att många arbetsgivare talar om ingenjörsbrist. Flera företag rekryterar ingenjörer utomlands eftersom de inte hittar tillräckligt många i Sverige.
– Jag söker jobb över hela landet men ingen är intresserad av att ens kalla mig till en intervju.
Ja, en intervju har han faktiskt varit på i Skellefteå. Arbetsgivaren där var intresserad och tyckte att Erick hade rätt profil men till slut gick jobbet till en annan sökande.
Magnus Skagerfält på Sveriges Ingenjörer, som arbetar med invandrade ingenjörers väg till jobb i Sverige, är irriterad över att många arbetagivare klagar över ingenjörsbrist.
– De är inte trovärdiga så länge som ingenjörer inte erbjuds jobb. På globala företag där koncernspråket är engelska kan samma företrädare som rekryter ingenjörer utomlands påstå att svenska språket är den grundläggande brist som en invandrad ingenjör har. Det är ett inkonsekvent sätt att argumentera och det gör mig förbannad. Jag har förståelse för den invandrade ingenjör som blir förvirrad i vägvalen, säger Magnus Skagerfält på Sveriges Ingenjörer
Karin Virgin
13 kommentarer
Det är sjukt att detta få fortgå idag.
Arbetslösheten bland utlandsfödda är 6 gånger högre än infödda svenskar med likgiltigt utbildning. Tyvärr är diskriminering av utländska sämsta i världen.
Samma sak här. Man kan lära sig språket, skaffa några stycken svensk utbildning, disputera, ingenting hjälper. Stor brist på vårdpersonal i Sverige? Kanske. Dörren är ändå stängd om man har utländsk påbrå!
Det trista är nog att här i sverige satsar man inte så mycket på ingenjörer, framförallt finns det väldigt lite av R&D i sverige. Det är bara att titta på t.ex ABB som har flyttat hela sin R&D-avdelning tiill Polen. Ett tips till dig som ingenjör och som inte får jobb i sverige – sök dig utomlands. Det är där jobben finns. Skatter, skatter, skatter, det gör att jobben aldrig kommer hit.
Jag förstår Erick Lopez frustration. Jag söker själv jobb som ingenjör. Tog min masterexamen i maskinteknik sommaren 2013 och har sökt flertal jobb sedan dess. Jag är född i Sverige och har svenska och kinesiska som modersmål, är flytande i engelska, haft två utomlandsstudier. Jag har alltid fått positiv återkoppling från företagen och de säger att jag har en intressant profil men ett minus är min oerfarenhet. De uppmuntrar mig att fortsätta söka jobb för det är brist på ingenjörer med min kompetens och ändå får jag inte jobbet för de säger sedan att jag brister i erfarenhet. Hur ska man få den erfarenheten om man inte får en chans att skaffa den? Om det nu är brist på ingenjörer som företagen säger, hur kommer det sig att företagen inte slåss om min kompetens eller många av mina ingenjörsvänner som är i samma sits som jag?
Jag tycker att vi har fått en dålig utveckling på arbetsmarknaden där företagen bara ha det bästa och ”plocka ut russinen från kakan”. För det är absolut ingen brist på ingenjörer, bara erfarna. Liksom Erick känner jag mycket frustration när företagen säger att det är brist på ingenjörer när det egentligen inte är så i verkligheten.
Att tala svenska är inte nödvändigt. Svenska som koncernspråk finns inte. Råd till nyinflyttade ingenjörer är att inte slösa bort tid på att lära sig svenska utan skaffa sig arbetslivserfarenhet. Det är bättre att jobba 6 månader som t ex elektriker än att slösa flera år på universitetet Om man har redan examen
Jag har stor förståelse för denne unge mans frustration. Har liknande erfarenheter av företagens rädsla att anställa någon som avviker från normen. Jag är själv Elektroingenjör från Chalmers men har drivit ett medelstort jordbruk i 18 år. Har gjort en del tekniska utredningar på deltid. När jag sedan ville växla spår , och sökte ingenjörsjobb, så uppfattade jag då ingen brist på ingenjörer. Jobbar nu efter lång tid av sökande, som montör inom fordons industrin. Där jag nog hållermed om att chansen till ett ingenjörs jobb känns avlägset.
Den enda förklaringen är att företag inte vill ta på sig tiden och kostnaden för att lära upp en nyutexaminerad ingenjör och därmed basta. Företagen hittar inte de erfarna ingenjörerna för att de REDAN har välbetalda jobb och generellt är nöjda med sina arbeten.
Den som lära upp nyexade ingenjörer och sedan SÄLJER dem till högstbjudande till företag kommer att tjäna miljoner på det. Det är det företaget jag skall starta upp så fort jag bara kan.
Detta är kapitalförstöring av humankapital, ty Sverige är ett land med fördomar, även hos arbetsgivare. Många tvingas flytta till andra europeiska länder, där man är öppnare eller så tvingas högutbildade jobba långt under sin kompetens.
Arbetsgivarna har givetvis allt intresse av att det utbildas många ingenjörer. Urvalet blir större och löneläget kan pressas ner.
Facket vill naturligtvis ha så många medlemmar som möjligt. Det ger större inkomster i form av medlemsavgifter, vilket i sin tur ger högre löner till dom anställda på kansliet och fler anställda på kansliet.
Läkarna har valt en helt annan strategi. Utbilda något färre än vad som krävs. Resultatet är att dom som antas till utbildningen kan se fram mot en arbetsmarknad där man kan välja och vraka bland jobben.
Det beskrivna problemet gäller främst ingenjörer som saknar goda kunskaper i engelska. Med goda kunskaper i engelska är situationen en helt annan, även om man inte behärskar svenska. Kan man vare sig svenska eller engelska är man inte intressant för svenska arbetsgivare.
Detta gäller inte bara invandrare. Det finns mängder svenska ingenjörer som går arbetslösa eller hankar sig fram på okvalificerade jobb. Ingenjörsbristen är en myt framdriven av arbetsgivarna, påhejade av facket. Se t.ex.
http://www.ingenjorskarriar.se/tidningen/article3580623.ece
http://cornucopia.cornubot.se/2014/03/gastinlagg-ingenjorsoverskottet.html
Dear Madam / Sir,
Unfortunately the Ericks’ story is true, I have had also the same unpleasant surprise/experience with several applications for an Engineer position in Sweden.
I think other criteria must come first as knowledge, experience, educatiion and personality. We are more and more living in a global world but maybe some companies are not there yet? Strange and weird, Therefore I think speak Swedish fluent is not relevant.
I totaly agree with the comment of Mr. Magnus Skagerfält as well.
Sorry for my reply in English, but I have started my on-line Swedish language training course several weeks ago and I am still at the beginner level. Most of the Sweds are able to read and speak English, so my comment will not be a problem to be understood.
Best regards,
Dragos Alexandrescu