Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtSvenska fack positiva till omstritt avtal

Svenska fack positiva till omstritt avtal

I fredags lämnade Saco, LO och TCO in ett gemensamt förslag till avtalstext till TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA. Sveriges Ingenjörer har tidigare tillsammans med andra fack och arbetsgivare formulerat en policy som betonar att avtalet stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar jobb.

Handelsavtalet mellan EU och USA, The Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, som fortfarande håller på att förhandlas fram, är omstritt. Ökat utbyte mellan västvärldens två ledande marknader ska ge ökad tillväxt och fler jobb.

Men det finns en utbredd oro i Europa, och även i USA, för att avtalet ska förvärra ojämlikheten i samhället. Kritikerna säger att avlägsnandet av handelshinder kommer att gynna produkter som är billiga på grund av lågt ställda krav, till exempel vissa amerikanska jordbruksprodukter. I Berlin samlade jordbrukare och konsumenträttsaktivister stora skaror i demonstrationer mot handelsavtalet efter att EU-kommissionen offentliggjorde sina förslag till avtalstexter i januari i år.

De svenska facken är huvudsakligen positiva till avtalet. Saco, LO och TCO har nyligen lämnat in ett gemensamt förslag till avtalstext. Och Sveriges Ingenjörer har tillsammans med Unionen, IF Metall, Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen formulerat en mer generell policy för hur man vill se att avtalet ska se ut. Förbunden tycker alla att det finns starka skäl för ett handelsavtal mellan EU och USA, men hävdar också att nationell handlingsfrihet och arbetsrätt behöver skyddas.

Tillsammans svarar EU och USA redan i dag för ungefär hälften av hela världens BNP och handeln dem emellan uppgår till ungefär tusen miljarder euro om året. Tillskyndarna av avtalet säger att det ökar USA:s tillväxt med cirka 0,4 procent och EU:s tillväxt med cirka 0,5 procent. Avlägsnandet av handelshinder som tullar, licenser och produktbestämmelser väntas också underlätta för svensk industri att göra affärer i USA, till exempel svenska fordonstillverkare.

I Europa har olika organisationer varnat för försämringar av miljö- och konsumentskydd och medborgerliga rättigheter. Det finns en oro för att EU-kommissionens förslagstext som gynnar frihandel, om den går igenom, ska hindra lokala myndigheter från att höja kraven på till exempel djurhållning och livsmedelssäkerhet. Kritikerna hävdar att avtalet generellt är skrivet för att maximera handel, inte för att skydda människors rättigheter och hälsa.

Allra störst oro inger den detalj i avtalet som kallas ISDS, Investor-State Dispute Settlements. Det är en skiljenämnd som ska lösa tvister som uppkommer mellan stater och företag. Den ger investerare och företag en möjlighet att stämma en stat om de anser att staten har fattat beslut som bryter mot avtalet. Den typen av skiljenämnder finns redan i en mängd andra handelsavtal. Två exempel på stämningar har blivit mycket kända. Tobaksbolaget Philip Morris stämde 2011 Australien för att landet hade beslutat att betrakta tobak som en beroendeframkallande drog. Gruvbolaget Lone Pines stämde Kanada på 250 miljoner dollar för att ha brutit mot NAFTA, det nordamerikanska frihandelsavtalet, när delstaten Quebec efter en omröstning förbjöd fracking i St. Lawrence-floden i Quebec.

Sveriges Ingenjörer och de andra förbunden skriver i sin policy att ett system för tvistemålslösning behövs för att säkerställa att investerare får en marknadsmässig ersättning om ett land förstatligar en sektor.

UlfBengtsson
Ulf Bengtsson

– Vi är positiva till TTIP, och man behöver någon form av investeringsskydd och tvistemålslösning, säger Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson, men det gäller att utforma dem rätt, och det ska vara transparent och lättbegripligt, och får inte hindra demokratiskt fattade beslut.

– Fallet med Philip Morris är ju särskilt märkligt, fortsätter han. En sådan tvistelösning ska bara handla om ett företag som särbehandlats jämfört med företag i samma bransch, men här var det bara Philip Morris som det gällde.

Enligt EU-kommissionens förslagstext blir skiljenämnderna inte offentliga, och bolag som till exempel Exxon Mobil, Dow Chemical och Chevron har använt motsvarande system i andra handelsavtal för att driva sina krav. Kritikerna hävdar att systemet med sådana skiljenämnder ger privata företag för stor makt gentemot suveräna stater, och med TTIP får ett enormt antal företag möjlighet att stämma stater på liknande sätt.

Förra fredagen lämnade Saco tillsammans med LO och TCO in ett eget förslag till avtalstext till TTIP, vilket de inbjudits till av EU-kommissionens chefsförhandlare. Åsa Ehinger Berling, internationell sekreterare på Saco, tror att TTIP kan ge jobb och affärsmöjligheter för svenska företag, men hon poängterar vikten av att värna om de fackliga rättigheterna.

Åsa Ehinger Berling
Åsa Ehinger Berling

– I en förhandling måste man alltid både ge och ta, och vi ger USA tillträde till vår marknad mot att vi får tillträde till deras. Det finns farhågor kring villkoren för det tillträdet. Vi får till exempel inte ge upp grundläggande fackliga rättigheter. Det får aldrig uppfattas som handelshinder när man inför lagskydd för arbetstagaren, säger hon.

– Det finns också en oro för att avtalet ska tvinga fram en privatisering av offentliga tjänster. Men enligt Cecilia Malmström och hennes amerikanske kollega kommer det inte på fråga. Det förblir upp till varje land att bestämma vad som ska vara i privat respektive offentlig regi.

Enligt Åsa Ehinger Berling har kommissionen också förstått den stora oro som finns kring ISDS och tvistemålslösningen.

– Vi driver på för att få ett så bra avtal som det går, säger hon. Förhoppningsvis ska avtalet bli så bra att eventuella negativa effekter blir små och att det ska vara värt det. Sverige är exportberoende. Vi och Tyskland är sannolikt de länder som har mest att vinna på avtalet.

Kritikerna påpekar att över 90 procent av lobbyisterna som jobbar med avtalet företräder storbolag, banker och aktieägare, och att handelsavtal som TTIP snarare kan öka skillnaderna i samhället. Företrädarna hävdar å sin sida att de flesta av oss äger aktier i form av pensionsplaceringar.

Förhandlingarna har försenats tidigare. Nu är de inriktade på att avslutas under 2015. Därefter måste avtalet godkännas av EU i ministerrådet och i Europaparlamentet. I USA ska det godkännas av de båda kamrarna i kongressen.

Sture Henckel

3 KOMMENTARER

  1. Fantastiskt! Avtalet ökar EUs tillväxt med 0.5%, och är särskilt fördelaktigt för svenska fordonstillverkare! Såvitt jag vet finns det bara en kvar! Fordonsindustrin har ett brett underleverantörsnätverk, men det är ingen svensk framtidsindustri. Snarare en dinosaur som går samma väg som varven…
    Håller helt med tidigare kommentarer och anser att det behövs en mycket djupare analys.
    Jag är rädd att våra fackföreträdare sväljer betet bara för att de får fila litet på kanterna.
    Detta är ett farligt avtal! Tvistemålslösningen är helt absurd. Bara tanken att stora USA företag ska kunna ifrågasätta våra på demokratisk väg fattade beslut är sjuk. Avtalet bestrider Sveriges suveränitet gentemot utländskt ägda företag! Avtalet äter hål i vår så omhuldade ”demokrati”. Det får bara inte ske!

  2. Frihandel ökar tillväxt – ja. Men skapar mer jobb? Knappast! Tanken med frihandel är ju att produktionen totalt sett blir effektivare genom ökad specialisering på global nivå. För att antal jobb ska öka, eller ens bibehållas, så krävs att konsumtionen ökar. Något vi knappast har behov av generellt i USA och EU. En ökad global specialisering ökar också sårbarheten och minskar resiliensen i våra samhällen.

  3. Man behöver inte vara uttryckligen emot avtalet. Som fackrepresentant ser man bara till att den blir tillräckligt försenat, tex till år 2016 som nu som sistone framfördes av Sveriges statsminister Stefan Löftén.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.