Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningTeknikskifte krävs för nollutsläpp

Teknikskifte krävs för nollutsläpp

Om Sverige menar allvar med att nå ett nära noll-utsläpp år 2050, krävs ett teknikskifte inom den svenska basindustrin. Det hävdar Johan Rootzén, somär doktor i energi och materialsystem vid Chalmers.

Johan Rootzén skrev nyligen tillsammans med Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers, en debattartikel i Dagens Nyheter om att Sverige nu snabbt behöver en strategi för hur man ska ställa om basindustrin för en grönare produktion av stål, cement och drivmedel.

Johan Rootzén
Johan Rootzén

Den svenska basindustrin står för någonstans mellan 15 och 20 procent av landets koldioxidutsläpp. De senaste åren, efter finanskrisen, så är utsläppen något lägre, men det beror snarare på en svalare marknad, inte så mycket på förändrade processer.

– Svensk industri har faktiskt också genomfört en hel del effektiviseringar, men tillgänglig teknik räcker inte för att vi ska kunna uppnå målen om en 80-procentig minskning av koldioxidutsläppen, säger Johan Rootzén.

Det finns försök att minska energi- och materialåtgågnen inom industrin. Det handlar till exempel om att minska metallspillet när man skär ut komponenter från stålplåtar och att öka användningen av återvunnen metall. Processtekniska nyheter är också under utveckling, som att recirkulera masugnsgas i masugnarna, och teknik för att ersätta stenkolsbaserad koks med biobaserad. Men den biobaserade koksen har tekniska nackdelar och enligt Johan Rootzén tyder studier på att man knappast kan ersätta mer än cirka 20 procent av det fossila kokset.

läs mer

Johan Rootzéns avhandling fokuserar på tre av basindustrins industrigrenar: stål- och cementproduktion samt petroleumraffinaderier.

Debattartikeln i Dagens Nyheter finns här.

De svenska basindustriföretagen deltar också i den europeiska forskningssatsningen ULCOS, Ultra-Low CO2 Steelmaking. En miljövänlig teknik för stålproduktion som undersöks i det programmet är att separera ut järnet från malmen med hjälp av elektrolys, men det ligger flera decennier fram i tiden. De flesta andra produktionsprocesser som undersöks inom ULCOS handlar därför om olika tekniska lösningar för att avskilja koldioxid och lagra den under marken, eller i praktiken snarare under havsbotten. Enligt Johan Rootzén kan omfattande koldioxidlagring bli nödvändig för basindustrin om Sverige år 2050 ska komma ner i nära noll-utsläpp.

Problemet är att industrin inte har råd. Den globala konkurrensen är stenhård och kostnaderna för att lagra koldioxiden under havsbotten skulle höja priset på stål med 25 procent och priset på cement med uppemot 70 procent.

Men Johan Rootzén konstaterar också i sin avhandling att prisökningen för slutkunden, köparen av en bil eller ett nybyggt hus, trots detta inte skulle bli mer än någon halv procent. Bilen skulle exempelvis bara bli någon tusenlapp dyrare.

Johan Rootzén och Filip Johnsson för därför också fram idén att material som stål och cement i Europa kan knytas till handelssystemet för utsläppsrätter. ”Om till exempel EU i lagom takt skärper kraven på minskad klimatpåverkan från materialproduktion så kommer detta att ’smitta av sig’ runt om i världen”, skriver de i sin slutreplik i Dagens Nyheter.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fackordföranden på Cementa: ”Vill poängtera att det är jättekul att jobba fackligt”

0
När mark- och miljööverdomstolen avvisade dåvarande Cementas ansökan för fortsatt kalkbrytning på Gotland hamnade det fackliga arbetet i hetluften. Idag har det lugnat ner sig, konstaterar Akademikerföreningens ordförande.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.
Python website

Nu startar antagningen till universitets-kurser i Python för yrkesverksamma

0
Ska gå att läsa parallellt med jobbet. Och den här typen av kurser ökar nu.

Trött efter jobbet? Så kan nya rutiner göra skillnad

2
Tallriksmodellen för hjärnan är en metod som hjälper dig att få energin att räcka även under de tuffaste höstmånaderna. 

Jobbets stora tidstjuv – men kan man tacka nej till möten?

2
Är din arbetstid helt sönderbokad eftersom andra kan lägga in möten i din digitala kalender? Det kan vara dags att börja tacka nej till möten, men det kräver lite fingertoppskänsla.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Varsel på arbetsplatsen? Så funkar det

0
Vad händer när arbetsgivaren lägger ett varsel? Och vad bör jag som anställd tänka på för att undvika de vanligaste misstagen? Chefsjuristen på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.