Alkoholmissbruk leder ofta till problem på jobbet. Sjukfrånvaron är hög och risken för olyckor eller skador på jobbet ökar. Nu har arbetsgivarna fått riktlinjer som bygger på den senaste forskningen.
Kartläggningar av svenska folkets alkoholvanor från 2013 visar att en 19 procent av männen och 12 procent av kvinnorna har en riskkonsumtion av alkohol. Av en rapport från 2014 framgår det att cirka 8 procent av männen och 4 procent av kvinnorna i åldersgruppen 17-84 år har ett missbruk eller är beroende av alkohol.
Forskning har visat att alkoholproblem på olika sätt påverkar jobbet på ett negativt sätt. Sjukfrånvaron och risken för olyckor ökar och produktiviteten på arbetsplatsen sjunker.
I dag finns det effektiva metoder för att förebygga och åtgärda alkoholproblem som ger goda resultat. Företagshälsans riktlinjegrupp har sammanställt riktlinjer dels för hur arbetsgivare kan förebygga alkoholproblem på arbetsplatsen, dels vad arbetsgivare ska göra när anställda har alkoholproblem.
– De här riktlinjerna är verkligen efterlängtade och det är väldigt positivt att de inte bygger på något allmänt tyckande utan på vetenskapliga studier, säger Magnus Skagerfält, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer.
Bland riktlinjerna för det förebyggande arbetet nämns en tydlig alkoholpolicy som är förankrad hos alla på arbetsplatsen och hälsoundersökningar där man ställer frågor om alkoholvanor.
Om arbetsmiljön och arbetsuppgifterna motiverar det rekommenderar experterna också alkolås i fordon och nykterhetskontroller.
Frågan om slumpvisa alkohol- och drogtester på arbetsplatser har på vissa håll väckt starka reaktioner. En oenighet mellan fack och arbetsgivare om obligatoriska drogtester på ABB i Ludvika gick våren 2014 till central förhandling där facken gick ut som segrare.
På Sandvik har man haft slumpvisa drogtester av samtliga anställda – både arbetare och tjänstemän – sedan 2004 och Akademikerföreningen har inga invändningar.
– Det är väl inarbetat här efter så lång tid och väcker inga reaktioner alls, inte hos tjänstemännen i alla fall, säger Anna Klasson, ordförande för Akademikerföreningen på Sandvik.
Varje år testas slumpvis 25 procent av de anställda. Tidigare utfördes de drogtesterna bara anställda på Sandvik men sedan ett par år testas också inhyrda entreprenörer. Alla nyanställda testas slumpvis en gång under sina första sex månader och dessutom kallas anställda till test vid misstanke om missbruk. Tidigare handlade det om urinprov men numera sker testerna genom topsning. Alkohol testas med en alkomätare.
Anställda kallas till de oanmälda testerna på företagshälsovården genom ett telefonsamtal.
– När samtalet kommer har man 30 minuter på sig att infinna sig på mottagningen. Får de inte tag i personen de söker går samtalet till chefen. Man kan ju vara sjuk eller upptagen. Sitter man i ett möte är det bara att resa sig upp att gå, men det här är så inarbetat nu att ingen blir upprörd. Det blir mest skratt skämtsamma kommentarer, säger Anna Klasson.
Hennes intryck är att de allra flesta på företaget tycker att de slumpvisa drogtesterna är positiva.
– Det är så tydligt att det inte handlar om att sätta dit folk. Det är viktigt att få klarhet om det finns en missbruksproblematik. Utgångspunkten är att hjälpa de anställda, säger Anna Klasson.
Visar det sig att en anställd missbrukar droger eller alkohol går svaret till en läkare som kallar den anställde tilll ett samtal. Om personen medger att han eller hon varit drogpåverkad vid testtillfället gör läkaren en bedömning om det finns ett missbruk bakom. Om så är fallet görs en utredning av företagshälsovården och man erbjuds rehabilitering, Om det inte finns bakomliggande beroende eller om man nekar behandling anses man ha brutit mot sitt anställningsavtal och hanteras därefter.
– Ingen sägs upp på grund av missbruk men om man vägrar behandling kan det givetvis bli konsekvensen, säger Anna Klasson.
De flesta bolag inom Sandvik-koncernen erbjuder också frivilliga regelbundna hälsokontroller. Alkolås finns på en del av tjänstebilarna och kommer i allt fler.
Magnus Skagerfält på Sveriges Ingenjörer får många frågor från förtroendevalda om förbundets syn på slumpvisa drogtester.
– De vetenskapliga studierna och praktisk erfarenhet har visat att det bästa förebyggande arbetet bör bestå av en kombination av åtgärder. Det framgår också tydligt av de nya riktlinjerna. Drogtester är inte tillräckligt. Om de kombineras med en tydlig policy och regelbundna hälsokontroller kan det ibland vara motiverat för vissa yrkesgrupper, säger han.
Karin Virgin
Visar topsningen enbart om en är påverkad vid provtillfället, i likhet med alkoholmätning, eller kan den påvisa tidigare bruk (dvs på fritiden)?
Arbetsgivare har generellt inte att göra med huruvida en på sin fritid är nynazist, drogbrukare eller misshandlar folk på krogen, bara en gör sitt jobb och ser till att dessa praktiker inte associeras med sin anställning.