Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivUniversitetslärare bränner ut sig

Universitetslärare bränner ut sig

Det är inget nytt men likafullt ett dilemma. När kraven höjs – utan att resurserna ökar – blir det allt svårare att förena forskning och undervisning.

Handleda doktorander, sitta i diverse nämnder, sköta administration, söka pengar, driva egen forskning – och vara en stjärna på att undervisa. Känner du igen dig? Bilden av forskaren som en skäggig kuf som ägnar all vaken tid åt sitt forskningsområde känns mycket avlägsen. I dag framstår en forskare snarare som en slags superentreprenör som jonglerar mellan yrkesrollerna och dessutom ska dra in sina egna medel.

Fredrik Edman, lektor, affärsrådgivare och Sacos representant vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, bekräftar bilden.

Fredrik Edman
Fredrik Edman

– Attityden förr var att forskning är mycket viktigare än undervisning. Men under de senaste 10–15 åren har kvaliteten på grundutbildningen blivit allt viktigare i kampen om studenterna och i de nationella utvärderingarna. Även de pedagogiska kraven på lärarna under denna period höjts, vilket i grunden är bra.

Större pedagogiska krav leder till ökad press på pedagogen. I kombination med att resurserna till undervisningen inte utökas i samma utsträckning som till forskning leder det enligt Fredrik Edman ofta till en undervisning med färre saltimmar, färre labbar och mer självstudier för studenterna.

En positiv effekt av det kan vara att man i större utsträckning börja använda sig av digitala verktyg och vågar prova på nya undervisningsmetoder som till exempel flipped classroom.

– Men det är undervisningsformer som vissa klarar bättre än andra. Både bland studenter och lärare. Och läser man forskning är det få metoder som slår direkt kommunikation. Helst dubbelriktad. Man kan inte rationalisera bort allt, säger han.

Svårigheten att förena forskning och undervisning är för många ett riktigt stort problem. Allt större krav utan att få mer resurser är en ekvation som inte går ihop.

Ur ett fackligt perspektiv ser Fredrik Edman fler bekymmer.

– Svårigheten att förena forskning och undervisning är för många ett riktigt stort problem. Allt större krav utan att få mer resurser är en ekvation som inte går ihop. Det leder till sönderstressade forskare, högre sjukskrivningstal och fler fall av utbrändhet.

Enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, får universitetslärare inte tillräckliga ”verktyg, incitament eller förutsättningar” för att kunna förena forskning och undervisning.

En genomsnittlig lektor undervisar betydligt mer än forskar. Rapportförfattarna, själva forskare i Lund, Linköping och Oslo, frågar sig hur idealet om en forskningsanknuten undervisning ska kunna upprätthållas. De konstaterar att kurser i pedagogik visserligen gör lektorerna tryggare i sin lärarroll men att det inte förändrar det grundläggande förhållningssättet till undervisning. Vid tillsättningen av tjänster, även sådana som till 80 procent består av undervisning, läggs vikten vid vetenskapliga meriter snarare än pedagogiska. Det är stor skillnad vid Sveriges olika lärosäten hur mycket en lektor undervisar. De svenska universitetslärarna undervisar nästan dubbelt så mycket som sina kollegor i Danmark och Norge.

Lars Geschwind
Lars Geschwind

Ytterligare en rapport om kopplingen mellan forskning och utbildning,, så färsk att den ännu inte tryckts, kommer från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Där frågar sig en av rapportförfattarna, Lars Geschwind, lektor på KTH, hur kopplingen mellan forskning och undervisning ska se ut. En högst levande fråga i hans fall.

Lars Geschwind är forskare, handleder doktorander och undervisar i teknikvetenskapens lärande.

Svårast är att få tiden att räcka till och känna att man gör allt tillräckligt bra. Att hitta en lagom nivå när allt är upp till en själv. Alltid.

– Det är en utmaning att få ihop. Svårast är att få tiden att räcka till och känna att man gör allt tillräckligt bra. Att hitta en lagom nivå när allt är upp till en själv. Alltid.

Hur kan då förutsättningarna för att förena forskning och undervisning förbättras? Lars Geschwind har ingen universalmetod men efterlyser ett medvetet ledarskap där man anstränger sig för att se hela bilden av universitetslärarens situation. Att det betalade sig bättre att undervisa tror han också skulle påverka balansen mellan forskning och undervisning.

Fredrik Edman, LTH, ser fler förändringar som krävs:

– Minska den administrativa bördan. Eller se till att kompetenta dedikerade människor hjälper forskarna med det.

Fredrik Edman beskriver hur forskarna har fått allt fler administrativa sysslor på senare år och att vissa forskningsanslag helt enkelt kostar mer än de smakar. Det är inte bara ett tungt arbete vid själva ansökan utan även under forskningsperiodens gång ska det delrapporteras i en sådan omfattning att vissa forskare anser att det nästan inte är värt pengarna som ansökan kan ge.

Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

  1. Undrar hur lärosätena förvissar sig om att arbetstidslagen följs för att undvika utbärndhet. Så vitt jag förstår är endast ett fåtal lektorer/professorer undantagna från denna lag, d.v.s. de som omfattas av chefslöneavtalet. Övriga får inte ens obetalt arbeta mer än vad lagen säger, och forskning på fritid är alltså inte tillåtet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.