Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSvårt för studenter från tredjeland

Svårt för studenter från tredjeland

I en undersökning redovisar Universitetskanslersämbetet att Sverige fortfarande tar emot få betalande studenter från länderna utanför EU. Högskolorna vill att regelverket som försvårar för dem ses över.

När Sverige 2011 införde systemet med att utländska studenter måste betala för svenska högskolestudier, minskade genast antalet studerande från så kallade tredjeland, det vill säga länder utanför EU och dess samarbetsländer. Fallet blev stort, ungefär 80 procent färre sökande. Från Afrika kom nästan inga studenter alls.

En ung man eller kvinna från Asien eller Afrika som vill studera på en svensk högskola måste först betala en anmälningsavgift på 900 kronor i samband med ansökan. Efter antagningsbeskedet måste studenten också betala en termins studier på runt 60 000 kronor eller mer. Därefter behandlar Migrationsverket ansökan om uppehållstillstånd. De som inte får uppehållstillståndet beviljat, har inte automatisk rätt att få tillbaka pengarna.

Marie Kahlroth
Marie Kahlroth. Foto: Pernilla Alsén.

– I praktiken tror jag att alla som uppger ett sådant skäl faktiskt får tillbaka pengarna, men vi vet inte säkert. Rent formellt är situationen inte rättssäker. Det här är inte reglerat, säger Marie Kahlroth, utredare på Universitetskanslersämbetet.

Återbetalningarna är ett av flera problem för utländska studenter i Sverige. Problemen handlar inte om utbytesstudenter från andra universitet, utan särskilt så kallade freemovers från länder utanför EU.

Enligt Tina Murray, internationell strateg vid KTH, är det viktigt för lärosätet att de internationella studenterna kommer.

– Den internationella miljön på högskolan är viktig. Utan de utländska studenterna skulle vi ha en regional utbildning, men Sverige är en global aktör både politiskt och ekonomiskt, och våra alumner kommer att vistas i en internationell miljö när de är färdiga. De stora företagen är ju i allt högre grad globala. Dessutom bidrar de utländska studenterna till klassrummet. De är ofta mycket ambitiösa, säger hon.

Tina Murray
Tina Murray. Foto: Privat.

De internationella studenterna tar också del av svenska värderingar som jämställdhet, studentinflytande och miljötänkande, och de möter det förhållandevis icke-hierarkiska systemet i Sverige. Många studenter från andra länder blir mycket förvånade över att det är så pass enkelt att komma i kontakt med svenska professorer.

Problemen för de utländska studenterna är flera. Förutom att kursavgifterna är höga, så tar det dessutom mycket lång tid att få uppehållstillstånd. Allt fler ärenden drar ut på tiden vilket orsakar stora problem. Även förlängningstillstånden krånglar. Kurserna till masternivå är oftast på två år, men studenterna som antas får bara uppehållstillstånd för ett år i taget, och måste därför söka förlängning av tillståndet efter ett års studier.

– Under den tiden som ärendena pågår kan dessa studenter inte lämna landet, för de har ju inte fått uppehållstillståndet förlängt ännu, säger Tina Murray. Vi har, lågt räknat, över hundra studenter i Sverige som inte har kunnat åka hem över julen och träffa

UKÄ:s utredning

UKÄ:s kartläggning av studieavgifterna redovisades i januari i år.

sin familj. Och studiemässigt behöver många av dem kunna åka utomlands för att genomföra examensarbeten eller för att vara med på workshops eller konferenser. Detta gäller i extra hög grad för forskarstudenterna. Ryktet om de här problemen sprids ju, och folk drar sig för att söka sig en utbildning i Sverige.

De senaste åren har emellertid lärosätena tillsammans med bland annat Svenska institutet bedrivit en mer aktiv marknadsföring för Sverige som studiedestination. Och det verkar ge resultat. Antalet studenter från tredjeland har börjat öka igen, men är inte tillbaka där det var 2011.

– Vi har bra diskussioner mellan Sveriges Universitets- och Högskoleförbund och Migrationsverket, säger Tina Murray. Vi försöker hitta praktiska lösningar, men jag tror att det dessutom behövs någon form av politisk signal. Men vi vet i alla fall att regeringen ska tillsätta en bredare utredning om internationalisering under året. Då hoppas vi att även den här frågan ses över.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.