I en undersökning redovisar Universitetskanslersämbetet att Sverige fortfarande tar emot få betalande studenter från länderna utanför EU. Högskolorna vill att regelverket som försvårar för dem ses över.
När Sverige 2011 införde systemet med att utländska studenter måste betala för svenska högskolestudier, minskade genast antalet studerande från så kallade tredjeland, det vill säga länder utanför EU och dess samarbetsländer. Fallet blev stort, ungefär 80 procent färre sökande. Från Afrika kom nästan inga studenter alls.
En ung man eller kvinna från Asien eller Afrika som vill studera på en svensk högskola måste först betala en anmälningsavgift på 900 kronor i samband med ansökan. Efter antagningsbeskedet måste studenten också betala en termins studier på runt 60 000 kronor eller mer. Därefter behandlar Migrationsverket ansökan om uppehållstillstånd. De som inte får uppehållstillståndet beviljat, har inte automatisk rätt att få tillbaka pengarna.
– I praktiken tror jag att alla som uppger ett sådant skäl faktiskt får tillbaka pengarna, men vi vet inte säkert. Rent formellt är situationen inte rättssäker. Det här är inte reglerat, säger Marie Kahlroth, utredare på Universitetskanslersämbetet.
Återbetalningarna är ett av flera problem för utländska studenter i Sverige. Problemen handlar inte om utbytesstudenter från andra universitet, utan särskilt så kallade freemovers från länder utanför EU.
Enligt Tina Murray, internationell strateg vid KTH, är det viktigt för lärosätet att de internationella studenterna kommer.
– Den internationella miljön på högskolan är viktig. Utan de utländska studenterna skulle vi ha en regional utbildning, men Sverige är en global aktör både politiskt och ekonomiskt, och våra alumner kommer att vistas i en internationell miljö när de är färdiga. De stora företagen är ju i allt högre grad globala. Dessutom bidrar de utländska studenterna till klassrummet. De är ofta mycket ambitiösa, säger hon.
De internationella studenterna tar också del av svenska värderingar som jämställdhet, studentinflytande och miljötänkande, och de möter det förhållandevis icke-hierarkiska systemet i Sverige. Många studenter från andra länder blir mycket förvånade över att det är så pass enkelt att komma i kontakt med svenska professorer.
Problemen för de utländska studenterna är flera. Förutom att kursavgifterna är höga, så tar det dessutom mycket lång tid att få uppehållstillstånd. Allt fler ärenden drar ut på tiden vilket orsakar stora problem. Även förlängningstillstånden krånglar. Kurserna till masternivå är oftast på två år, men studenterna som antas får bara uppehållstillstånd för ett år i taget, och måste därför söka förlängning av tillståndet efter ett års studier.
– Under den tiden som ärendena pågår kan dessa studenter inte lämna landet, för de har ju inte fått uppehållstillståndet förlängt ännu, säger Tina Murray. Vi har, lågt räknat, över hundra studenter i Sverige som inte har kunnat åka hem över julen och träffa
UKÄ:s utredning
UKÄ:s kartläggning av studieavgifterna redovisades i januari i år.
sin familj. Och studiemässigt behöver många av dem kunna åka utomlands för att genomföra examensarbeten eller för att vara med på workshops eller konferenser. Detta gäller i extra hög grad för forskarstudenterna. Ryktet om de här problemen sprids ju, och folk drar sig för att söka sig en utbildning i Sverige.
De senaste åren har emellertid lärosätena tillsammans med bland annat Svenska institutet bedrivit en mer aktiv marknadsföring för Sverige som studiedestination. Och det verkar ge resultat. Antalet studenter från tredjeland har börjat öka igen, men är inte tillbaka där det var 2011.
– Vi har bra diskussioner mellan Sveriges Universitets- och Högskoleförbund och Migrationsverket, säger Tina Murray. Vi försöker hitta praktiska lösningar, men jag tror att det dessutom behövs någon form av politisk signal. Men vi vet i alla fall att regeringen ska tillsätta en bredare utredning om internationalisering under året. Då hoppas vi att även den här frågan ses över.
Sture Henckel
