Många frågor runt öppen vetenskap

Att göra forskning och forskningsdata mer tillgängliga står på både EU:s och på Sveriges agenda. Men det är en stor förändring som kräver eftertanke och tar tid.

Faktaresistens är ett fenomen som har diskuterats flitigt på senare tid. På organisationen Vetenskap & Allmänhet tror chefsutredare Maria Lindholm att mer tillgängliga forskningsresultat kan leda till bland annat högre tilltro till forskning och vetenskap.

– Grundtanken är ju en ökad användning av och förståelse för forskningen, för hur den går till genom att göra allt så öppet som möjligt. I vår årliga attitydundersökning VA-barometern sade sig en stor andel av de tillfrågade vara mycket intresserade av forskning och i en kvalitativ studie vi arbetar med har personer i våra fokusgrupper sagt att de gärna hade gått vidare och sökt mer information om forskningsresultat som intresserar dem.

Forskningsresultat som publiceras med open access har fler citeringar och sprids mer i olika sorters medier, det visar undersökningar.

Maria Lindholm är själv disputerad.

– Som forskare vill du att dina resultat ska spridas och forskning som är offentligt finansierad tycker jag borde vara tillgänglig för den som är intresserad. Det är svårt för experter, även forskarutbildade, utanför universitet och högskolor, att få tillgång till forskningsresultat. På myndigheter och till exempel i vården talar vi ofta om att forskningen inte når ut och att nya resultat har svårt att få genomslag. Allt beror ju inte på open access men då har man i alla fall undanröjt ett hinder. Jag läser mycket om ny forskning men har svårt att få tillgång till själva artiklarna eftersom de finns bakom betalväggar.

Maria Lindholm menar att frågan om open access också ska kopplas till högskolornas karriär- och meriteringssystem som inte premierar den som arbetar med open access och open data.

Ett av hindren för open accesspublicering är de internationella förlag som står bakom de specialtidskrifter som i dag publicerar vetenskapliga artiklar. Deras affär hotas av att artiklar också blir tillgängliga helt gratis även om det sker med viss fördröjning. Men det finns också andra hinder.

– I min värld finns det också patentfrågor och olika andra hänsyn som kan vara ett hinder, säger Margareta Fathli, teamledare för vetenskaplig publicering på KTH. När vi pratar med forskarna är de flesta positiva till open access. Min erfarenhet är att det är litet trögt i Sverige med open access medan internationella forskare ibland är tuffare och driver på mer.
Hon uppskattar att cirka 15 procent av KTH-forskares publiceringar i dag sker med open access.

Om det går litet långsamt med open access i Sverige så går det ännu långsammare med open data. Att lägga ut data kräver ofta att den bearbetas och presenteras på något sätt för att vara användbar för andra forskare vilket inte bara är en kostnad utan också väldigt komplicerat.

– Riktlinjerna i EU:s stora forskningsprogram Horizon 2020 säger att det är den data som är kopplad till en viss artikel som ska göras tillgänglig men det kräver en infrastruktur och det finns inte än. Forskningsdata faller under arkivlagen så det är inget nytt att man måste ta tillvara på det och det utgör även allmän handling. Det nya är att den ska tillgängliggöras på ett sätt som gör den enkelt tillgänglig, säger Margareta Fathli. Sedan är viss data känslig att dela, så det krävs en översyn.

Samtidigt kan open data göra att många fler forskare kan använda den data som tas fram. Det i sin tur kan leda till att det blir högre kvalitet på forskningen och på studierna i framtiden.

Sverige befinner sig i EU:s bedömning inte särskilt långt fram när det gäller att publicera forskning med open access eller med att dela data. Men det finns ljuspunkter som Naturvårdsverket och SKL som visas fram som goda exempel på myndigheter som redan erbjuder mycket open data.

Jenny Grensman