Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenForskare guidar till Sakernas Internet

Forskare guidar till Sakernas Internet

Bild: Chombosan/Thinkstock

Hur ska olika sorters företag kunna dra nytta av det nya fenomenet Sakernas Internet som är på väg att byggas upp? Tre forskare vid Umeå universitet har skrivit en guide för hur man gör.

Internet of Things eller Sakernas internet är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att allt möjligt, allt från hushållsapparater till kläder och maskiner, får små sensorer och chip. De får därmed förmågan att själva kommunicera med varandra och med de människor som ska använda dem eller styra varuflöden och skötseln av dem.

Tillsammans ger prylarnas sensorer upphov till gigantiska datamängder som gör att det blir lättare att optimera produkter och tjänster så att de levereras vid rätt tidpunkt, på rätt plats och på rätt sätt. Sensorerna berättar när det behövs underhåll och apparaten kan vid behov själv beställa påfyllning eller service. Resultatet blir det intelligenta hemmet, den smarta bilen och den uppkopplade arbetsplatsen.

Området är stort och omfattande och många företag kan känna sig vilsna inför komplexiteten i de nya systemen. Därför har de tre forskarna Ulrika Westergren, Ted Saarikko och Tomas Blomquist, vid Universitetet i Umeå och med inriktning på informatik och innovation, skrivit IoTguiden. I den beskriver de fenomenet och ger exempel på hur några företag använder sig av de nya möjligheterna.

– Tanken är att det ska fungera som ett diskussionsunderlag, främst för företag eller organisationer som frågar sig hur de ska närma sig det här området, säger Tomas Blomquist, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet.

Han säger också att det finns en spridning vad gäller kunskapsnivå bland företagen. Det finns ett flertal skickliga ingenjörsföretag som jobbar med området, men också många tjänsteföretag som är innovativa. Och så finns det de som väntar och frågar sig hur de ska närma sig detta. I rapporten delas de företag som kommer i kontakt med Sakernas internet upp i fyra kategorier.

Den första är traditionella tillverkningsföretag. De kan använda Sakernas internet för produktuppföljning. Med sensorer i de uppkopplade produkterna kan man se hur de används och optimera dem därefter. Det blir också lättare att organisera servicefunktionerna och kanske till och med förutse behov. Uppkopplingen kan också leda till att företaget rör sig mot att bli mer av ett tjänsteföretag. Exempel på företag i rapporten är bland andra Scania och Husqvarna Group.

Den andra kategorin är tjänsteföretagen, till exempel fastighetsservicebolag och hotell. Här kan sensorer räkna skidåkare i backen, eller så säger de till när det är dags för påfyllning av tvål och pappershanddukar i badrummen.

läs mer

Här kan du läsa IoTguiden

Den tredje kategorin är företag som skapar lösningar inom Sakernas internet för andra. Det kan handla om analysera stora mängder data eller att placera ut sensorer för mätning. Några exempel i rapporten är IBM, Knowit och HiQ.

Den fjärde kategorin är företag med mer avgränsade tekniska lösningar inom området. Ett exempel här är företaget Springworks som kopplar upp bilar trådlöst mot internet för att skapa körjournaler och ge påminnelser om besiktningar eller problem med motorn.

I rapporten nämns Scania som arbetar med sensorer i lastbilarna för att kunna coacha förarna mot ett mer miljövänligt körsätt. Fältcom använder sensorer för att bland annat räkna passagerare på bussar. Husqvarna erbjuder automatiserad bevattning och gräsklippning efter behov utifrån exempelvis fuktsensorer. Skistar räknar ut och presenterar snödjup i pisterna med hjälp av kartmodeller och GPS i pistmaskinerna.

Säkerheten är en fråga som ofta dyker upp, enligt Tomas Blomquist. Där, menar han, finns det exempel på både överdriven rädsla och bristande säkerhet. Ibland är rädslan alltså befogad. Det gäller att tänka igenom säkerhetsfrågan noggrant innan man sjösätter en tjänst eller en funktion. Det blir mycket svårare att göra det i efterhand. Riktigt känsliga data kanske inte ska vara åtkomliga alls via nätet.

En annan återkommande fråga är vem som ska äga datan som produceras?
– När man skapar en tjänst måste man nog reglera noggrant vem som ska ha rätt till datan. Det kommer att bli en skala från helt öppet till sådant som är hemligt.

När kommer vi att se detta Sakernas internet realiseras?
– Jag tror att vi redan är där inom många områden som exempelvis lagerhållning och liknande. På andra områden kan det ta längre tid än man tror. Det händer en hel del på att man inför standarder så att alla prylar kan kommunicera, och där sker en utveckling hela tiden.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.