Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningOsäkra anställningar präglar forskarvärlden

Osäkra anställningar präglar forskarvärlden

Visstidsanställningar är vanligare inom universitet och högskola än i samhället i stort och särskilt tydligt är det inom de tekniska områdena. Inte ens en doktorsexamen säkerställer en anställningstrygghet. Det framgår av en rapport från UKÄ, Universitetskanslersämbetet.

Det är betydligt vanligare att forskande och undervisande personal inom universitet och högskolor har tidsbegränsade anställningar än i samhället i stort. Skillnaden kan förklaras av att många anställningar inom högskolan ska vara tidsbegränsade enligt högskoleförordning och kollektivavtal. Det kan handla om meriteringsanställningar och exempelvis postdoktorala tjänster. Men det är inte hela sanningen.

Andel tidsbegränsat anställda

  • Arbetsmarknaden i stort: 17 procent
  • Universitet och högskola: 33 procent, varav 14 procentenheter kan förklaras utifrån högskolans särskilda regler.
  • Tekniska områden (alla lärosäten): 36 procent
  • Chalmers: 49 procent
  • Luleå Tekniska Universitet: 43 procent
  • KTH: 38 procent

I rapporten Tidsbegränsade anställningar bland högskolans forskande och undervisande personal från UKÄ har den typen av tjänster sorterats ut. Trots det är fortfarande andelen vikariat och allmänna visstidsanställningar, alltså tjänster som saknar koppling till högskolans karriärstruktur, högre än för arbetsmarknaden i stort. Cirka 19 procent, eller omkring 6 700 anställningar, är allmänna visstidsanställningar eller vikariat, vilket kan jämföras med 17 procent i övriga samhället.

–  Det här är anställningar som inte kan förklaras av högskolans karriärvägar. Siffrorna är intressanta eftersom vi inte hade kunskap om omfattningen tidigare, förklarar Annika Haglund som är utredare på UKÄ.

Therese Gustafson är ombudsman för Sveriges Ingenjörer, med inriktning mot högskolan. Hon ställer sig frågande till varför universitet och högskolor tillåter en så hög andel visstidsanställningar.

– Jag har full förståelse för att man behöver en viss flexibilitet inom högskolevärlden, men en forskartjänst är faktiskt också ett “vanligt jobb”. Det är inte alls motiverat med en så hög andel tidsbegränsade anställningar. Varför tillåter man det? Den frågan är obesvarad, säger hon.

Therese Gustafson, ombudsman för Sveriges Ingenjörer.

Therese Gustafsson poängterar att mängden tidsbegränsade anställningar inom den akademiska världen inte är förenlig med lagstiftningens syfte. Huvudregeln i Lagen om anställningsskydd (LAS) är tillsvidareanställningar.

– Att få ner antalet tidsbegränsade anställningar är därför en viktig fråga att driva för Sveriges Ingenjörer, konstaterar hon och hänvisar till den debattartikel som Sveriges Ingenjörer skrev i SvD tidigare i höst, Korta kontrakt ger kortsiktig forskning.

Att tillfälliga anställningar skapar en otrygg och osäker tillvaro för individen är självklart, men Therese Gustafson tror också att det kan få allvarliga konsekvenser för både samhälle och forskning. Kortsiktig finansiering och otrygga anställningar innebär att forskare får svårare att fritt välja forskningsområde och bedriva en oberoende forskning med hög kvalitet. En annan risk är att forskningen blir mindre attraktiv som karriärväg.

– Risken är stor att man väljer bort forskarkarriären på grund av de osäkra anställningsformerna. Om man vill att forskarrollen ska vara fortsatt attraktiv så kan man inte fortsätta med de osäkra anställningsformerna, betonar hon.

Annika Haglund, utredare på UKÄ.

UKÄ har även djupdykt i doktorsexamina och följt de som tagit sin examen från 2004 och framåt och som fortfarande ingår i den forskande och undervisande personalen. Rapporten visar att det är vanligt att olika typer av tidsbegränsade anställningar staplas på varandra. Så länge som åtta år efter examen är det cirka tre procent, eller drygt 600 personer, som har en tidsbegränsad anställning som inte kan kopplas till högskolans speciella regler.

– Då pratar vi om personer som har den högsta examen man kan ha i samhället, poängterar Annika Haglund som tycker att de nya siffrorna ger en bra grund för diskussioner om visstidsanställningar i högskolan.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk, konstaterar Therese Gustafson. Tre procent låter inte mycket, men det handlar om 600 personer som är berörda. Detta är en av våra stora, viktiga frågor och vi behöver se över vad som är anledningen till att det ser ut så här.

Hur det ser ut på enskilda högskolor eller inom olika typer av ämnesområden har den här studien inte tittat närmare på, men Annika Haglund berättar att de kommer att fortsätta att analysera siffrorna för att ta fram den typen av faktaunderlag.

– Men på en mer övergripande nivå ser vi att de tekniska utbildningsområdena har en högre andel visstidsanställningar jämfört med hur det ser ut på totalnivå, säger Annika Haglund.

Sorterat på ämnesområde visar siffrorna att 36 procent av den forskande och undervisande personalen inom teknikområden är tidsbegränsat anställda, vilket kan jämföras med snittet på 33 procent. Motsvarande siffror för Chalmers, KTH och Luleå Tekniska Universitet är 49, 38 respektive 43 procent.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?