Vinnaren av Wimanska priset odlar grödor i luften istället för i jorden

Erik Karlsson framför sin odlingslåda med automatiserad näringstillförsel, temperatur- och luftstyrning. Foto: Patrik Leonardsson

Väder och klimat kan förstöra odlingar, men Erik Karlsson har en lösning på problemet. Hans låda där rötterna omges av näringsrik vattendimma ger snabbare resultat än traditionell odling.

Erik Karlsson, elektroingenjör från Högskolan i Halmstad, valde i sitt examensarbete att utveckla en prototyp av en odlingslåda med automatiserad näringstillförsel, temperatur- och luftstyrning. Tekniken kallas aeroponisk odling och går ut på att näringsrik vattendimma omger växternas rötter istället för jord. Erik Karlsson är årets vinnare av Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.

– Jag tog fram prototypen för testa tekniken, i verkligheten skulle lådorna vara mindre och staplade på höjden i stora lagerlokaler, säger han.

Wimanska priset

Wimanska priset är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen. Priset delades ut första gången år 2000 och är uppkallat efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare och dess förste ordförande. Prissumman är för på 50 000 kronor.

Att han valde examensarbetet inom aeroponisk odling var en slump. Under ett besök på skolans inkubator tillsammans med en vän kom de på idén att undersöka tekniken.

– Den tekniska utvecklingen inom odlingsbranschen har stått still relativt länge, säger han.

Den tekniska biten var en stor utmaning, med många variabler i processen var det svårt att hitta de optimala nivåerna. Genom flera testperioder med ett fåtal förändrade variabler varje gång navigerade sig Erik Karlsson mot allt bättre resultat.

– Tajmingen i vattensystemet var svår, hur ofta det skulle spraya och vilken temperatur som luften runt grönsakerna skulle ha. Fokus låg hela tiden på att få grödorna att växa så mycket som möjligt, säger han.

Prototypen utvecklades vidare

Resultatet visade att grödorna växer snabbare med aeroponisk än traditionell odling. Efter examensarbetet fick Erik Karlsson finansiering av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova för att undersöka affärspotentialen i tekniken. Han vidareutvecklade prototypen och tog fram en LED-lampa för att hitta optimal ljusstyrka och värme.

En marknadsundersökning gjordes också för att ta reda på hur efterfrågan ser ut. Tekniken skulle kunna användas av svenska odlare för att odla närproducerat även under vintermånaderna, men svår prispress från utlandet har gjort intresset svalt.

– Det pratas mycket om nya odlingssätt i branschen. Men i försörjningskedjan är det fortfarande så billigt för återförsäljarna att importera grönsaker från utlandet under vinterhalvåret att det inte finns något incitament för svenska odlare att använda tekniken just nu, säger han.

Erik Karlsson påpekar att LED-lamporna drar mycket ström och det att krävs fortsatt utveckling av tekniken. Han har inte fortsatt inom odlingsbranschen efter examensarbetet.

– Jag började nyligen på ett nytt jobb där jag arbetar med utvecklingen av 5G, säger Erik Karlsson.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar