Handelskonflikten mellan USA och Kina i kombination med signaler om en sviktande konjunktur har påverkat svensk stålindustri som nu vidtar åtgärder. Både SSAB och Uddeholm AB har gått ut med erbjudanden om att frivilligt gå ned i arbetstid.
I höstas gick ståljätten SSAB ut med ett erbjudande till alla anställda om att gå ned i arbetstid under drygt tre månader. Upplägget var att medarbetarna under den här perioden kunde ta ut tolv dagar tjänstledigt mot sex dagars löneavdrag.
– Det var ett frivilligt erbjudande som företaget gick ut med direkt till de anställda. Vi som förtroendevalda blev informerade om upplägget, men det är inget avtal vi har förhandlat fram, säger Dante Vangeli, ordförande för Akademikerföreningen vid SSAB.
Även Uddeholm AB, som tillverkar verktygsstål, har gått ut med samma erbjudande och upplägg till sina tjänstemän. Erbjudandet kom i mitten av januari och gäller från februari till maj. Enligt Karin Steneholm som är Akademikerföreningens ordförande har uppskattningsvis 90 procent av medarbetarna tackat ja och inte heller där har facket varit med i några förhandlingar.
– Det är ett frivilligt avtal. Många ser det som en chans att kunna gå ned i arbetstid och vara ledig en dag i veckan utan att få fullt avdrag för det, säger Karin Steneholm.
Kan få konsekvenser
Men även om erbjudandet låter attraktivt så finns det baksidor, poängterar både Karin Steneholm och Dante Vangeli. Eftersom det är ett frivilligt avtal som medarbetarna tecknar var och en, har det varit viktigt att ge information om vilka konsekvenser en tjänstledighet kan få för individen.
– Det är viktigt att alla får information om vad de behöver tänka på om de väljer att ta tjänstledigt, att det inte bara är inkomsten som påverkas. Även pension, sjukersättning och semesterdagar påverkas, berättar Dante Vangeli.
För SSAB gick tiden för det frivilliga avtalet ut i mitten på januari. Dante Vangeli berättar att de nu ska utvärdera och titta närmare på hur det blev i praktiken – hur många som tackade ja, hur de upplevt den här tiden och vilka effekter det fått i vardagen.
– Jag tackade själv ja till erbjudandet eftersom jag uppskattade möjligheten att vara ledig en dag i veckan. Däremot tycker jag inte att arbetsbördan har minskat, det är snarare så att samma arbete ska göras på 20 procent mindre tid, säger han.
Kortsiktig lösning
Karin Steneholm håller med om att det finns en risk att medarbetarna får mer att göra, men poängterar att arbetsgivaren har ett ansvar för att prioritera arbetsuppgifterna så att produktionen inte påverkas. I teorin är det inte heller självklart att alla hinner nyttja erbjudandet eftersom tjänstledigheten måste planeras i samråd med närmaste chef. Det finns då möjlighet att chefen säger nej, om tjänstledigheten skulle påverka arbetet negativt.
– Detta är en kortsiktig lösning som arbetsgivaren kan ta till under en begränsad period, som nu när vi märker av en nedgång i efterfrågan, och det ska inte påverka arbetsbördan. Konjunkturen påverkar förstås hur mycket vi har att göra, men jag tror också att man blir mer effektiv när man jobbar färre dagar. Företaget behöver hjälp nu och om detta fungerar så är det en bättre lösning än varsel, säger Karin Steneholm.
Anna Nyström
Skulle du tacka ja om din arbetsgivare erbjöd dig möjligheten att jobba deltid under en begränsad tid med viss ekonomisk kompensation? Skriv en kommentar.
