Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt. Det konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap i en färsk rapport som nu överlämnats till regeringen.

I december fick Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera hur hemarbetet under coronapandemin fungerat. Nu har de överlämnat sin rapport till regeringen där de pekar på riskerna, men även ger förslag på åtgärder för att säkra en god arbetsmiljö vid hemarbete.

Många variabler påverkar

Kartläggningen visar att övergången till mer arbete hemifrån har påverkat förutsättningarna för en god arbetsmiljö på flera sätt. Framför allt har individuella förutsättningar fått större betydelse för den egna arbetsmiljön. Hur det ser ut i hemmet – till exempel bostadens storlek, familjeförhållanden och teknisk utrustning – påverkar med andra ord förutsättningarna.

– Förutsättningarna ser väldigt olika, det är många olika variabler som påverkar arbetsmiljön i hemmet. Därför är det också väldigt individuellt hur man påverkas av hemarbetet, säger Johan Stenmark, processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Både arbetstagare och chefer upplever fördelar med att arbeta hemifrån. Stressen minskar när man slipper pendla till jobbet, det är lättare att fokusera på arbetet och det är lättare att få ihop det så kallade livspusslet. 

Men det finns också risker. Bristande ergonomi i hemmet ökar risken för skador i nacke, axlar och rygg och viss forskning varnar för en ”belastningsskuld”, att problem kan komma att visa sig senare. Minskad social kontakt med kollegorna kan leda till minskad motivation och arbetslust och även försämrat psykiskt mående. Dessutom blir det svårare att dra gränsen mellan arbete och fritid. 

Otydligheter kring ansvaret

Övergången har också skapat svårigheter med att definiera arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Även om arbetsgivaren fortfarande har det direkta arbetsmiljöansvaret upplever många att hemarbetet under pandemin lett till en ad hoc-artad situation. 

– Här har vi fått in olika synpunkter, vissa tycker att dagens lagstiftning fungerar bra, andra ser problem med att arbetsgivaren inte har rådighet över arbetet hemma. Här finns det otydligheter som man behöver gå vidare med, säger Johan Stenmark.

Trots riskerna vill ändå allt fler arbeta hemifrån även efter pandemin. 

– Det finns av den anledningen skäl till att fördjupa kunskapen om hur ett hållbart arbetsliv kan skapas även när arbetstagare arbetar på distans och från hemmet, konstaterar han.

Två arbetsmiljöer att hantera

I kartläggningen föreslår Myndigheten för arbetsmiljökunskap en rad åtgärder, både på kort och lång sikt. Bland annat vill de se ökad kompetens både hos arbetsgivare och arbetstagare i hur man kan skapa en god arbetsmiljö även i hemmet. Arbetsgivare behöver dessutom hitta arbetsformer för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som fungerar både på kontoret och vid hemarbete. 

Eftersom hemarbete förmodligen är något vi kommer att se allt mer av framöver är det också viktigt att barn och unga förbereds för ett mer flexibelt arbetsliv. 

– Det återstår att se vad vi går tillbaka till, om det blir ett paradigmskifte där vi jobbar mer hemifrån. Den stora utmaningen är då att vi får två arbetsmiljöer att hålla reda på och behöver hitta metoder att hantera båda perspektiven inom ramen för vårt systematiska arbetsmiljöarbete, säger Johan Stenmark.

Anna Nyström