Manifestation mot villkoren för utländska forskare

Deltagarna på manifestationen krävde att den nya utlänningslagen tillämpas på ett sätt som tar hänsyn till villkoren i den akademiska världen. Foto: Björn Dickson.

Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Samtidigt går Sverige miste om viktiga talanger. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm söndagen den 15 maj.

Banderollerna fladdrade i vårvinden när Mohammad Abuasbeh, ordförande för THS doktorandsektion vid KTH, öppningstalade på Sergels torg. Tidigare i år har liknande manifestationer hållits i Lund, Göteborg och Uppsala.

– Alla parter blir förlorare. Sverige går miste om kompetenta forskare samtidigt som forskarna tvingas leva i ovisshet, säger Mohammad Abuasbeh.

Nästa år måste Javier Cabrera, doktorand på KTH, söka uppehållstillstånd igen. Som det ser ut nu kan han bara få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Foto: Björn Dickson.

En av dem som stod i snålblåsten på Sergels torg var Javier Cabrera, doktorand inom datalogi på KTH.

– Jag kan aldrig planera på lång sikt. Nästa år måste jag söka uppehållstillstånd igen och som det ser ut nu kan jag bara få ett tillfälligt uppehållstillstånd, säger Javier Cabrera som ursprungligen kommer från Cuba.

Lag sedan sommaren 2021

Bakgrunden är den utlänningslag som gäller sedan sommaren 2021. Lagen kräver, enligt Migrationsverkets tolkning, att den som kommer från ett land utanför EU och EES kan styrka att han eller hon kan försörja sig själv i minst 18 månader framåt, från den dag då Migrationsverket prövar ansökan om uppehållstillstånd.

Mohammad Abuasbeh säger att forskare från länder utanför EU och EES tvingas välja mellan att trygga sin försörjning, genom att ta ett arbete inom näringslivet, eller att kunna fortsätta med sin forskning och då leva i stor ovisshet.

Kan inte resa utomlands

Han kommer ursprungligen från Jordanien, kom till Sverige 2013 och forskar i energiteknik på KTH. För åtta månader sedan ansökte han om permanent uppehållstillstånd i Sverige.

– Sverige går miste om kompetenta forskare samtidigt som forskarna tvingas leva i ovisshet, säger Mohammad Abuasbeh, ordförande för THS doktorandsektion vid KTH. Foto: Björn Dickson.

– Jag väntar fortfarande på ett beslut. Medan jag väntar kan jag inte göra arbetsresor utomlands tillsammans med mina kolleger. Om jag lämnar landet får jag inte komma tillbaka innan jag har fått ett beslut om permanent uppehållstillstånd, säger Mohammad Abuasbeh.

Dagens tillämpning av utlänningslagen skapar problem för många doktorander och forskare som kommer från länder utanför EU och EES. Många av dem har etablerat sig och bildat familj i Sverige.

Enligt Mohammad Abuasbeh lägger staten 4–6 miljoner kronor på varje doktorand fram till examen och det är mellan 3 000 och 5 000 doktorander som påverkas av den nya utlänningslagen.

– Lagen kan alltså medföra ett miljardslöseri för det svenska samhället, säger Mohammad Abuasbeh.

Tidsbegränsade projekt

Den akademiska världen präglas av tidsbegränsade anställningar och projekt, även för etablerade forskare.

Lagen tar inte hänsyn till hur det fungerar i den akademiska världen. Det säger Teo Elmfeldt, ordförande för KTH:s studentkår. Foto: THS.

– Den nya lagen tar inte hänsyn till hur det fungerar i den akademiska världen. Finansieringsmodellen med mycket externa anslag gör att det är mycket tidsbegränsade anställningar och kontrakt som gäller. Det är inget som universiteten kan lösa i en handvändning. Det här är en politisk fråga. Nu verkar det som om en del politiker äntligen har börjat förstå vilken osäker värld som forskare ofta lever i, säger Teo Elmfeldt, ordförande för studentkåren vid KTH.

– Vi kräver ett undantag i utlänningslagen från kravet om 18 månaders garanterad försörjning framåt i tiden för doktorander och forskare, säger Teo Elmfeldt.

Björn Dickson

Det här innebär lagändringen

Den 22 juni 2021 röstade riksdagen för en förändrad utlänningslag och knappt en månad senare, den 20 juli, började den ändrade lagstiftningen gälla. Utöver att nya uppehållstillstånd nu är tidsbegränsade innebär regeländringarna att det ställs nya krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Bland annat måste den sökande numera kunna försörja sig själv och ha haft uppehållstillstånd i Sverige i minst tre år. För doktorander och forskare gäller fyra år.

Ett tidigare tillägg till utlänningslagen gav utländska doktorander möjlighet att efter fyra års doktorandstudier eller forskning söka ett permanent uppehållstillstånd. Detta har nu slopats.

Nu krävs att man kan styrka att man har 18 månaders tryggad försörjning i Sverige för att få permanent uppehållstillstånd

5 kommentarer

  • ES

    We do not need to look at the rest of the world to know what’s right and wrong. Shouldn’t Sweden try to do better? We need all the competent people we can get in Sweden, everyone wins!

    18 juni 2022
  • Rillo

    Om nu forskningssätena gärna vill ha kvar sina doktorander så får de helt enkelt ge längre uppdrag som täcker in de 18 månader som krävs. Är det tjurskallighet från forskarvärlden som sätter käppar i hjulet för det?

    09 juni 2022
  • mohit engineer

    Hej Sura.
    tack för kommentaren. Din kommentar antyder att doktorander vill stanna efter doktorsexamen utan jobb. Det är inte vad doktoranderna frågar efter. De efterfrågar stabilitet. Anta att du efter en doktorsexamen får ett 6 månaders kontrakt för ett forskarjobb, eller handledande masterstudent, får du ett 6 månaders kontrakt och ett 6 månaders uppehållstillstånd. De flesta av dessa doktorander är nyligen gifta eller har mycket små barn. Får jag be dig att vara vänlig nog att förstå familjens vånda? Huvudfrågan är att be om stabilitet, och inte något annat.

    Slutligen kan politiken i ett land förändras, vi respekterar det. De flesta av doktoranderna respekterar det också, de är inte ens medborgare, så de har inte rösträtt. Men när politiken förändras bör det inte komma upp i en dålig situation för forskarsamhället. Det är vad hela forskarsamhället behöver stå för.

    25 maj 2022
  • Sura Ingenjören

    Hur fungerar det i andra länder? Såvitt jag vet är det standard i hela resten av världen att du åker hem efter avslutade doktorandstudier om du inte får en post-doctjänst.

    24 maj 2022
    • Richard

      See what Finland and Norway did for their high educated foregin students and researchers.

      30 maj 2022

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Utbildningsplatser för hösten – så ser planerna ut

Utbildningsplatser för hösten – så ser planerna ut

Minskade anslag, överproduktion av studenter och en urholkning av utbildningspengen. Det är några förklaringar till att hundratals utbildningsplatser för ingenjörer försvinner till hösten. Regeringens vårbudget ger dock positiva besked och det finns även lärosäten som satsar till hösten – på helt nya ingenjörsutbildningar.
Fler artiklar