Leder facket på världens nordligaste pappersbruk

Mattias Arvidsson är ordförande på Billerud i Karlsborg, världens nordligaste pappersbruk som ligger precis där Kalix Älv rinner ut i Bottenvikens skärgård.

Sekretess och tid är två stora utmaningar i det fackliga arbetet. Men det är också ett roligt uppdrag där man har stor möjlighet att påverka. Det konstaterar Mattias Arvidsson, ordförande för Sveriges Ingenjörer på Billerud i Karlsborg. 

Hur länge har du jobbat fackligt? 

– Jag har precis inlett mitt tredje år som ordförande. När jag blev invald hade jag inte varit med i styrelsen tidigare och det blev verkligen en rivstart i det fackliga arbetet. Men jag har alltid varit ideellt engagerad, var aktiv i studentkåren under min studietid och har även varit engagerad i föreningslivet. Den tidigare ordföranden satt till en början kvar som suppleant i styrelsen och var med på våra möten, vilket var ett bra stöd för mig i min nya roll.

Månadens förtroendevalda

Mattias Arvidsson
Bor: Kalix
Arbetsplats: Billerud i Karlsborg utanför Kalix. Tillverkar formbart papper, kraftpapper och säckpapper samt massa.
Fackligt uppdrag: Ordförande för den lokala klubben för Sveriges Ingenjörer
Jobbar som: Arbetsmiljöingenjör
Utbildning: Högskoleingenjör, maskinteknik, Högskolan i Kristianstad

Vad gör du i din fackliga roll? 

– Det som tar absolut mest tid är MBL-möten och förhandlingar. Beroende på vad som är på tapeten delegerar jag ibland dessa möten till andra i styrelsen. Vi driver även en del egna initiativ som rör personalförmåner, arbetstidsavtal och andra lokala avtal. Exakt vad det är kan jag däremot inte gå in på. Förutom det håller jag i styrelsemöten varannan vecka för att fånga upp det som händer i företaget och är med på gemensamma teamsmöten med de lokala klubbarna på koncernens andra arbetsplatser, ungefär varannan månad. De är värdefulla för att utbyta erfarenheter och få koll på vad som händer i företaget i stort.

Vad är den största utmaningen på din arbetsplats?

– Tiden är utan tvekan en stor utmaning. Akademiker har ofta unika roller på sin arbetsplats och blir gärna uppslukade av sitt jobb. På ett stort industriföretag som ett pappersbruk finns det alltid hur mycket som helst att göra och lära sig och det är inte lätt att hitta avlastning, om man som jag exempelvis engagerar sig fackligt. Även om man som förtroendevald har rätt att utföra sitt fackliga uppdrag på arbetstid återstår det ordinarie jobbet ändå att göra i slutet av dagen.

– Mycket av det fackliga arbetet sker under sekretess, därför är det svårt att visa för våra medlemmar vad vi som förtroendevalda gör. För att visa att vi lever brukar vi ibland bjuda in till de fredagswebbinarier som Sveriges Ingenjörer arrangerar. Då blir det lunch, webbinarium och eftersnack där vi pratar om det vi lyssnat på och funderar över hur det är på vår arbetsplats. Det kan handla om stress, jämställdhet eller ledarskap. Det brukar bli väldigt givande möten och samtal och vi uppskattar verkligen att webbinarierna finns.

Hur mycket tid lägger du på fackligt arbete? 

– Det varierar. En lugn vecka lägger jag mellan två och tre timmar, men en intensiv vecka kan det bli hela dagar. Det är svårt att hitta balansen, att hinna utföra det fackliga arbetet på en nivå som känns bra nog och samtidigt hinna med mitt vanliga arbete. Just nu är vi mitt i löneprocessen och då behöver jag lägga mer tid på att bevaka den processen och se till att medlemmarnas rättigheter tas tillvara. Att alla får genomföra lönesamtal exempelvis.

Månadens förtroendevald

Vad gör en förtroendevald? Hur ser det fackliga arbetet ut och vad är det bästa med att jobba fackligt?

I en ny serie möter Ingenjören.se förtroendevalda för att ta reda på vad rollen innebär och hur det kan se ut i den fackliga vardagen.

Fler intervjuer hittar du här.

Vad är det bästa med att jobba fackligt? 

– Rent personligt är det väldigt roligt att vara en del i informationsflödet i verksamheten. Man får en unik inblick i vad som händer i företaget och även möjlighet att tycka till om de planer som företagsledningen har. Ibland lyssnar de, ibland inte. Företaget är ju den som äger frågan, men ibland händer det att de vill involvera oss i ett tidigt läge för att bolla idéer. Generellt har vi ett bra klimat där facket och företaget litar på och respekterar varandra.

– Vi har dessutom ett bra samarbete och god hjälp från de andra lokala klubbarna som finns i företaget. Förutom oss finns även Ledarna, Unionen och Pappers, som är den största klubben i företaget.

Vad tar du med dig för erfarenheter från ditt fackliga arbete in i ditt nuvarande eller kommande arbete?

– Jag arbetar som arbetsmiljöingenjör och det är ett jobb som gifter sig väldigt bra med det fackliga uppdraget. Därför blir det ett utbyte, åt båda hållen. Generellt innebär det fackliga arbetet att man får träna upp sin förmåga att argumentera och förhandla. Det har man alltid nytta av, oavsett vad man gör och jobbar med.

Vad tror du att våra medlemmar inte känner till om Sveriges Ingenjörer?

– Det mesta. Ingenjörer är ofta uppslukade av sitt jobb, de har inte tid att sätta sig in i villkoren i kollektivavtalet. Jag märker det ibland när det dyker upp case, att man inte reflekterar över att facket finns och kan vara ett stöd. De flesta är med i facket, men jag upplever att synen på nyttan av facket blir allt svagare. Många saknar dessutom förståelsen för hur facket och företaget samverkar. I grunden jobbar vi ju för samma mål – att medarbetare trivs och har bra villkor är något som i längden gynnar både de anställda och företagets lönsamhet.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar