Blev mobbad av chefen när hon stöttade sina utsatta kollegor

Den manliga kontorschefen hade under flera år utsatt unga kvinnliga medarbetare för sexuella närmanden. När Åsa tog deras parti började han utsätta henne för systematisk mobbning. Till slut kontaktade hon Sveriges Ingenjörer för att få hjälp.

Ingenjören publicerade tidigare i år en artikel om mobbning på arbetsplatser. En forskningsstudie hade visat att den som ser mobbning på jobbet och hjälper den drabbade löper lägre risk att själv bli mobbad. 

Flera läsare kommenterade artikeln och en av dem var civilingenjören Åsa. Hon skrev: Har jobbat på en arbetsplats där en chef utsatte unga kvinnor. När jag tog dem i försvar började dock attacker mot mig, så det stämmer inte alltid att den som försvarar någon som utsätts inte själv kan råka illa ut. Tacksamt nog blev det dyrt för företaget, tack vare skicklig förhandlare. Tack Sveriges Ingenjörer för det. I dag arbetar jag på en arbetsplats med sunt företagsklimat.  

Ingenjören tog kontakt med Åsa som inte hade något emot att berätta om hon fick vara anonym.

– Ingen ska behöva ha det så här på jobbet. Hade jag varit yngre hade jag kanske inte vågat kontakta facket, säger hon.

”Det var allmänt känt att han drack för mycket”

Åsa jobbade som teknikkonsult i en stor koncern med flera dotterbolag som samarbetade genom att ta och ge uppdrag till varandra. Hon hade jobbat på samma kontor i tio år och under åren sett något som hon började fundera över.

– Företaget anställde varje år flera unga kvinnliga civilingenjörer och administratörer. De fick börja med provanställningar men vissa fick inte förlängt.

Inom företaget förekom en hel del resor, både arbetsresor och trivselresor. Skidresor under vintern vanligt och Åsa åkte också flera gånger med.

En dag kom en ung nyanställd kvinnlig civilingenjör till Åsa och frågade om de kunde äta lunch tillsammans. Hon hade nyligen kommit hem från en skidresa där Åsa inte varit med. Under lunchen berättade hon hur kontorschefen, som var med på resan, hade gjort sexuella närmanden mot henne. Hon hade tydligt avvisat honom.

Strax efter resen när hon kom till kontoret en morgon var hennes skrivbord tomt och i datorn var alla filer som hörde till projekten som hon jobbade med borta. När hon frågade kontorschefen vad som hade hänt svarade han att hon fått andra arbetsuppgifter. ”Du kan sortera pärmarna där borta” sa han och pekade på några bokhyllor.

I samma veva hade en ung administratör fick veta att hennes provanställning inte skulle övergå i en tillsvidareanställning.

Nu började Åsa förstå vad som pågick.

– Det var allmänt känt att kontorschefen drack för mycket i sociala sammanhang, på resor och middagar. Han brukade lägga armen runt midjan på de unga kvinnorna, men även på mig. Det hade hänt flera gånger.

På den senaste skidresan som Åsa var med på hade fjällstugan en storstuga där alla sov i samma rum. När det blev läggdags hade kontorschefen lagt sig i hennes säng. När hon bad honom resa sig gjorde han inte det.

– Då hotade jag att sparka honom ur sängen. Och när han låg kvar gjorde jag som jag sagt och han blev förstås jättesur.

”Jag blev genast straffad och mobbad”

Åsa var betydligt äldre, strax under 50 år, och kanske därför inte den som kontorschefen klängde mest på. Värre vad det för de unga kvinnorna, för de flesta var det här deras första jobb.

  – Det brast för mig när jag förstod att han gav sig på unga tjejer. Men när han märkte att jag var på deras sida det blev jag genast straffad.

Åsa drog in ungefär 50 procent av sina uppdrag själv men var beroende av att också få uppdrag tilldelade. Uppdragen som kom in fördelades mellan konsulterna på ett rättvist sätt för att alla skulle få en hög och jämn debiteringsgrad.

– Plötsligt ströp han alla uppdrag till mig och det gjorde att min debiteringsgrad sjönk som en sten.

Det hände också fler obehagliga saker.

En dag sent på eftermiddagen var bara Åsa och kontorschefen kvar på kontoret. Då kom han till hennes arbetsplats och bad henne intyga att en teknisk funktionskontroll av en installation hade gjorts.

– Han ville att jag skulle intyga att jag genomfört kontroller som inte hade gjort. Helt enkelt att fuska.

Åsa vägrade och sa att om han ville fuska fick han göra det själv.  

–  Vi stod mitt emot varandra och han tog ett steg mot mig men då klev jag ett steg mot honom. Det var fruktansvärt obehagligt.

En dag när han upptäckte att Åsas skor hade gjort svart streck på golvet beordrade han henne att hämta ett suddgummi, sätta sig ner på golvet och sudda bort dem.  

–  Det var förnedrande och jag kände mig mobbad.  

”Chefen förnekade alla anklagelser”

Eftersom det inte fanns några fackliga representanter på arbetsplatsen tog Åsa kontakt med personalchefen. Hon berättade både vad som hänt henne själv och de yngre kvinnorna.  Även att kontorschefen hade bett henne fuska genom att intyga att hon gjort kontroller som inte hade gjorts. 

– Min chef försökte också hjälpa mig men jag kände att jag inte kunde jobba på en arbetsplats där jag var beroende av att min chef beskyddade mig från kontorschefen.  

Strax därefter kontaktade Åsa Sveriges Ingenjörer. Hon och tre av de unga kvinnorna hade sedan en tid en gruppchatt där de delade obehagliga upplever kring kontorschefens beteende och stöttade varandra.

– Vid det första mötet med min förhandlare på Sveriges Ingenjörer visade jag gruppchatten. Förhandlaren sa att det var en bra dokumentation och föreslog att vi skulle påkalla en förhandling.

Den första förhandlingen tyckte Åsa var obehaglig.   

– Representanten från arbetsgivarorganisationen sa att kontorschefen förnekade alla anklagelser och nu stod mitt ord mot hans.  Därefter erbjöds jag ett jättedåligt bud.

Sveriges Ingenjörers förhandlare avvisade budet och drev på för en betydligt högre ersättning som arbetsgivaren till slut accepterade.

– Jag är extremt tacksam för den hjälp som jag fick från Sveriges Ingenjörer.  Nu är jag på en arbetsplats med ett sunt arbetsklimat där jag stortrivs.

”Då måste man ta striden, för sin egen sinnesfrid”

Åsa säger att hon verkligen inte vill avskräcka kvinnor från att bli ingenjörer. Hon har jobbat i mansdominerade branscher hela livet och haft olika roller, även som chef.

– Jag har jobbat med många kloka och sympatiska män. Män som kontorschefen kan jag räkna på ena handens fingrar. Det är de hemska undantagen.   

Nu i efterhand har hon funderat beslutet som hon tog, att sätta ner foten. Hur hade hon mått om hon tigit och stannar kvar?

–  Det är viktigt att veta vilka ”krig man väljer”.  Det är onödigt att vara lättkränkt och väga varje ord som sägs. Men när man ser ett förkastligt agerande från chefer och att medarbetare far illa, då måste man, för sin egen sinnesfrids skull, ”ta striden”.

 Åsas tre råd till dig som blir mobbad eller utsatt för något kränkande på jobbet:

• Dokumentera vad personer säger eller gör, dag, tid, plats och alla detaljer.   
• Är ni flera kan det vara en styrka att ni tar stöd av varandra.
• Kontakta ditt fackförbund och berätta. Om du har dokumenterat mobbning eller kränkande behandling är chansen större att du får en bra ekonomisk uppgörelse.

I den uppgörelse som Åsa med stöd av Sveriges Ingenjörer gjorde med sin tidigare arbetsgivare får hon inte uppge hur stor ersättning hon fick när hennes anställning avslutades.

Åsa vet att en av de tre andra kvinnorna snabbt fick jobb hos en konkurrent. De andra två tappade hon kontakten med när hon lämnade företaget.