”Konstig” kultur ska göra studenter till bättre ingenjörer

Foto: Scenkonst Västernorrland.

Konst och kultur ska göra civilingenjörsstudenter till bättre yrkesmänniskor. I Mittuniversitetets satsning används ”jobbiga” upplevelser som ett avstamp för samtal och utveckling.

Mittuniversitetets kultursatsning går ut på att studenter på några yrkesinriktade program under sin utbildning ska möta en noggrant planerad mix av konst, teater, dans, film och litteratur. Deltagande är obligatoriskt och tanken är att upplevelserna ska ge studenterna möjlighet att utvecklas som individer och yrkesutövare.

Den nya given startade för två år sedan och längst har man kommit på civilingenjörsutbildningen. Där har studenter bland annat diskuterat filmen Boy from Heaven och läst och pratat om den albanska författaren Lea Ypis bok Fri.

Anders Fällström, rektor på Mittuniversitetet och initiativtagare till satsningen, tycker det är viktigt att blivande civilingenjörer får ta del av upplevelser ”som skaver och är lite jobbiga”.

– Ingenjörer är med och utvecklar framtidens samhälle. De hamnar ofta i ledarpositioner. Då behöver de kompetens att möta och förstå andra människor och oväntade åsikter och tankar som kan verka konstiga eller göra dem upprörda. Det är bara genom förståelse vi kan bygga och utveckla ett samhälle.

I dagens civilingenjörsutbildningar – som Anders Fällström för övrigt tycker är ”mycket bra” – är grunden av naturliga skäl tekniken, naturvetenskapen och matematiken.

– Men för att bli en bra ledare, chef och samhällsutvecklare behöver man också lära sig att möta saker som är jobbiga och personer som har konstiga åsikter. Därför tycker vi att det här är ett viktigt inslag.

Kulturinslagen utgör fyra timmar per läsår

I alla civilingenjörsprogram ingår numera fem kulturarrangemang, vanligtvis ett per läsår, i det som kallas ”Science and scenes”. Kulturinslagen är knutna till kurser om hållbar utveckling, arbetsmiljö, projektarbete och projektledning. De kurserna har valts då de bedömts lämpliga för den typ av reflektionsuppgifter som kan knytas till kulturupplevelserna.

Med samtal innan och efter föreställningarna utgör kulturdelen ungefär fyra timmar per läsår. Enligt Peter Glans, universitetslektor på Institutionen för ingenjörsvetenskap, matematik och ämnesdidaktik, har inga andra delar i utbildningen strukits till följd av kultursatsningen.

Idén föddes under ett projekt där Mittuniversitetet, Sundsvalls kommun och Scenkonst Västernorrland undersökte hur man kan hitta kopplingar mellan forskning, utbildning och kultur. Sedan växte konceptet fram.

Ingen utredning eller förstudie har gjorts, tanken är istället att utveckla upplägget efter hand. Diskussioner har förts med några företag och med Handelskammaren, som enligt rektor Anders Fällström varit positiva till idén.

Åsikterna bland studenterna är delade

De kursutvärderingar som gjorts visar att studenternas åsikter är mer delade. Kommentarerna spänner från ”det flummigaste jag varit med om” till ”det öppnade mina ögon och fick mig att tänka på helt nya sätt.”

– Så hela spannet, och jag tror man kan säga ungefär 50–50. Hälften tycker det är skit och hälften att det är fantastiskt, säger Anders Fällström.

Kursinslag om psykologi eller filosofi tror han inte skulle få samma effekt som kulturupplevelserna.

– Konst och kultur ger en helt annan känsla och förståelse för vad det betyder att möta människor, åsikter och tankar som skaver och är jobbiga. Det blir mycket mer påtagligt än i en kursbok.

Någon utvärdering av satsningen är i nuläget inte planerad.

– Först vill vi att fler studenter ska ha varit med om inslaget i sin utbildning. Om ett par år eller så gör vi nog en större utvärdering, säger Anders Fällström.

1 kommentar

  • Emelie

    Det är ju just så konst ska vara. Att bara sitta och glo på något halvtråkigt intetsägande ger ju absolut ingenting. Konst är till för att skapa känslor.

    26 september 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • ”Bara den här veckan, bara den här månaden”: Så  undviker du att krascha

    ”Bara den här veckan, bara den här månaden”: Så undviker du att krascha

    Hon ljög för familjen, glömde orden mitt i en mening och låg klarvaken på nätterna. Ingenjören Klara Albertsson sjukskrevs för utmattning och bytte yrkesbana. Giorgio Grossi på Stressmottagningen i Stockholm pekar på tre områden där både individer och arbetsgivare kan agera i tid.
  • Så vill Generation Z ha det på jobbet

    Så vill Generation Z ha det på jobbet

    De söker trygghet och vill tjäna pengar. Men längtar även efter ett stressfritt liv och betraktar sig själva som lata. Därför har Generation Z på många sätt annorlunda förväntningar på sitt arbetsliv än sin föräldrageneration – här är några viktiga skillnader.
  • October: News from Ingenjören in English

    October: News from Ingenjören in English

    Chalmers: “Flexible pension and security clearance are the most important changes” • Unemployment among engineers reaches pandemic levels • Is it still worth changing jobs? • Gaming companies want collective agreements adapted to the industry • Lower compensation from income insurance • “I have a non-compete clause – now it feels impossible to change jobs”
  • Maja Lind

    Prisas för exjobb om mer vindtåligt primuskök

    Hur kan ett lättviktsgaskök bli mer vindtåligt utan att lägga på så mycket extra vikt? Det har vinnaren av Sveriges Ingenjörers examenspris hittat en lösning på.
  • Spelbolag vill få fram kollektivavtal anpassade för branschen

    Spelbolag vill få fram kollektivavtal anpassade för branschen

    Två stora spelbolag har tecknat kollektivavtal medan andra speljättar fortfarande tvekar. I Malmö har Massive Entertainment och Sharkmob format en arbetsgrupp för att försöka utforma ett avtal som ska passa hela branschen.