Statliga lönerevisionen: ”En del är så klart missnöjda”

För Försvarets materielverk (FMV) och Trafikverket var förutsättningarna för den senaste lönerevisionen väldigt olika. FMVs verksamhet växer rejält, medan Trafikverket står inför stora besparingar. Så här gick det.

FMV blev klara med lönerevisionen i slutet av januari. Hur hög löneökning det blev vill myndigheten inte gå ut med. Men man gjorde satsningar på vissa individer med nyckelkompetens, bland annat inom tekniskt utrednings- och utvecklingsarbete (BESTA område 66).

Men räcker det?

– Arbetsgivaren vill ligga i nivå med de organisationer vi konkurrerar med, men enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik för Stockholm ligger vi ett ofta ett par tusenlappar under, säger Stefan Hållander, ordförande för Saco S föreningen på FMV.

– Arbetsgivaren konstaterar att staten inte ska vara löneledande, vi ska inte konkurrera med den konkurrensutsatta sektorn.

Det varierar också hur mycket olika personer fått.

– En del är så klart missnöjda, för att de fick kanske någon procent eller mindre. En del får noll, och då finns det speciella skäl enligt arbetsgivaren, att man inte presterat som förväntat eller avser att sluta i närtid.  En del får också motiveringen att de har ett högt löneläge. Men det finns förstås olika uppfattningar om det.

Tuffare på Trafikverket

På Trafikverket är förutsättningarna helt andra. Myndigheten ska spara 900 miljoner kronor på två år.

– Vissa år har arbetsgivaren skjutit till pengar för att satsa på grupper där det funnits behov. Vi märker nu med besparingarna att det inte läggs något extra, säger Viktoria Andersson, ordförande för Saco-S-föreningen på Trafikverket.

Där landade löneökningarna totalt på 3,39 procent, preliminärt för 2025. Alltså ganska exakt som industrins märke, 3,4 procent.

Och många får mindre än så.

– En normalpresterande medarbetare får lägre höjning än märket, eftersom arbetsgivaren på detta sätt får loss pengar från potten till de som överträffar i prestation, säger Viktoria Andersson.

Sifferlöst avtal frustrerande i praktiken

Akademiker i staten har sifferlösa löneavtal. Tanken är att den som presterar bra ska kunna få mer, utan att begränsas av en fast pott. Men det fungerar inte som det är tänkt, menar Saco S på Trafikverket.

– Vi tror på avtalet, det borde vara jättebra att det inte finns någon begränsning uppåt, säger Viktoria Liss, vice ordförande i Saco-S. Men vi ser att goda prestationer inte alltid premieras i full utsträckning i och med begränsningar i budgeten, inte bara i besparingstider.

Kollektiv förhandling – fungerar ibland

Den som är missnöjd med sin lönerevision kan begära kollektiv förhandling.

– HR och vi lyssnar på varandra och försöker argumentera, säger Viktoria Liss. Men det är arbetsgivaren som i slutändan bestämmer vad det blir för lön.

Hon tycker ändå att det är viktigt att medlemmar säger till om de inte är nöjda. Om inte annat kan det bli en markering inför nästa lönerevision.

På FMV var det få personer som var oeniga om lönen, men den kollektiva förhandlingen gjorde bara skillnad för en person i den gångna lönerevisionen, säger Stefan Hållander.

Alla tre förtroendevalda säger att det viktiga är att diskutera med sin chef, att få lönen motiverad och få veta vad som behövs för att höja den.

Oorganiserade får lika mycket

En annan sak som de tre förtroendevalda påpekar är att oorganiserade får lika höga löneökningar som dem som är med i facket.

– Det tycker vi är problematiskt, säger Stefan Hållander. Det borde finnas ett tydligt ekonomiskt värde i att vara med i facket. Oorganiserade åker snålskjuts på att vi ser till att det finns kollektivavtal. Kollektivavtal reglerar mycket av våra förmåner som troligen alla vill ha, till exempel rätt till lönejustering varje år, mer semester än det lagen reglerar med mera.

Han pekar på yrkanden från Arbetsgivarverket i den senaste avtalsrörelsen. Till exempel att arbetsgivaren ska kunna förlägga arbetstiden friare över året, veckan och dygnet; att sommarsemester ska kunna läggas ut under en längre period; att ersättningen för läkarvård ska tas bort; och att lönen ska kunna sänkas om man får nya arbetsuppgifter där löneläget är lägre.

– Om man inte tycker det är bra, då behövs facket för att hålla emot. Vi behöver ha ännu fler medlemmar för att vara en än starkare motpart till arbetsgivaren och kunna förhandla fram bättre avtal.  

Snedsitsar – och börjar om direkt

På Trafikverket har Saco‑S länge kritiserat att löneökningarna för dem som fått mer kvalificerade tjänster under året skjutits fram till lönerevisionen.

– Man har sagt att ”du får löneökning sen”, och så har man använt potten under lönerevisionen för att lösa det, säger Viktoria Andersson.

Men det har Trafikverket nu börjat rätta till.

Cheferna börjar jobba med nästa lön direkt efter lönesamtalen och Viktoria Liss uppmaning är att prata lön hela året.

– Chefen gör så gott hen kan, men du känner själv till din situation bäst, så våga prata lön, löpande.

Felaktiga argument

I staten ska löneprocessen bygga på dialog: medarbetarsamtal, prestationsbedömning och lönesamtal.

– Det finns många bra chefer som har en god dialog löpande, men för en del medlemmar blir det en överraskning när chefen inte har samma bild av prestationen, säger Viktoria Andersson.

Men hon säger också att HR på Trafikverket jobbar med att förbättra processen.

Stefan Hållander lyfter fram att en del akademiker har fått höra argument som ”Du fick en bra ökning förra året” – trots att Rals-T-avtalet är tydligt om att det är sakliga grunder som ska påverka lönen.