Stora skillnader i löneutveckling för akademiker
Bland mjukvaru- och systemutvecklare har den genomsnittliga grundlönen ökat med 35 procent. Foto: Getty Images
När Medlingsinstitutet granskat löneutvecklingen för olika akademikeryrken hamnar ekonomer i topp, universitetslärare i botten medan ingenjörsyrken ligger strax under medel. ”Siffrorna blir lite missvisande, men pekar ändå på intressanta skillnader” säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Medlingsinstitutet har tittat närmare på löneutvecklingen för olika yrkesgrupper mellan åren 2014 och 2024 och ställt dem i relation till varandra. Av de 20 yrken med minst 10 000 anställda som haft störst höjning av grundlönen är 19 tjänstemannayrken.
Bland akademikeryrken är det gruppen övriga ekonomer som toppar listan, medan många av ingenjörsyrkena hamnar under referensyrket, alltså det yrke som hade medianvärdet av löneutvecklingstalen.
För att se diagrammet ovan tydligare, klicka här.
Svårt att dra slutsatser
Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, konstaterar att den yrkesindelning som Medlingsinstitutet använder sig av gör det svårt att dra några starka slutsatser om hur utvecklingen varit för Sveriges Ingenjörers medlemmar.
– Våra medlemmar har en civil- och högskoleingenjörsutbildning, medan den här studien utgår från vilket yrke du har, förklarar han.
Personer som gått en ingenjörsutbildning finns med andra ord inom väldigt många olika yrkesgrupper – man kan vara chef, mjukvaruutvecklare eller jobba som finansanalytiker. Dessutom kan grupper med ”civilingenjörsyrken” innehålla personer som inte har en ingenjörsutbildning.
– Därför blir den här indelningen lite missvisande, förklarar han.
Vanligaste yrket bland män
En grupp där man kan misstänka att det finns många ingenjörer är mjukvaru- och systemutvecklare. Det är också det vanligaste yrket bland män i Sverige. Här har den genomsnittliga grundlönen ökat med 35 procent under perioden 2014–2024, vilket är 6 procentenheter mer än referensyrket.
Att lärar- och vårdyrken ligger i topp är inte så överraskande, konstaterar Johan Kreicbergs.
– Även i andra studier ser vi att lärare har haft en bra löneutveckling. Det är en effekt av politiska beslut där man valt att göra satsningar för att få upp lönerna i de här grupperna, säger han.
Bra utveckling inom byggbranschen
Tittar man på yrkesgrupper som inte kräver fördjupad högskolekompetens, där exempelvis högskoleingenjörer kan finnas, så är ingenjörer inom byggbranschen en av vinnarna. De har haft en löneutveckling på 36,4 procent under perioden.
Andra ingenjörsyrken ligger dock även här strax över eller under referensyrket.
– Även om det blir lite skevt att dra slutsatser om våra medlemmar tycker jag att siffrorna pekar på intressanta skillnader. Jag tror att det kan finnas regionala skillnader som gör att löneutvecklingen varit sämre i dessa grupper, säger Johan Kreicbergs.
Lättare få upp lönen i storstäder
Han menar att många inom maskinteknik, elektronik och övriga ingenjörsyrken jobbar inom tillverknings- och byggindustrin. Eftersom den traditionella industrin är utspridd över hela landet, medan IT och finans är koncentrerade till storstäderna, kan detta mycket väl påverka löneutvecklingen.
– Jobbar du i en storstad är det lättare att byta jobb och därmed få upp lönen, medan det är betydligt svårare om du jobbar på en mindre ort. Jag tror att det kan vara en anledning till att det ser ut som det gör.
Om statistiken
I studien ingår yrken som har minst 10 000 anställda, totalt 117 yrken.
Medlingsinstitutet räknat ut hur mycket grundlönen har ökat i vart och ett av de 117 yrkena och sedan rangordnat dem.
Referensyrket, medicinska sekreterare, vårdadministratörer m fl, är det yrke med medianvärdet av löneutvecklingstalen. Deras medellön ökade med 29 procent 2014–2024. Det motsvarar en årlig löneökningstakt på 2,6 procent.
Yrkesområdena är den grövsta nivån av den svenska yrkesindelningen (SSYK).
För tydligare diagram, se rapporten Lönesättning och relativlöner ur ett jämställdhetsperspektiv s48-49.
2 kommentarer
Löneutvecklingen som ingenjör har varit ett skämt tyvärr. Jag hade aldrig utbildat mig till civilingenjör om jag hade vetat hur det skulle bli lönemässigt. Nu när man är 50 år, är det ingen som vill anställa en längre, om man inte är beredd att gå ner till en nyexads lönenivå och knappt då. Många erfarna ingenjörer på konsultsidan går på debiteringar på 600 kr/h. Det är beklämmande att storföretagen hela tiden fäller krokodiltårar över hur svårt det är att hitta ingenjörer. Problemet är snarare att hitta ingenjörer som vill slava underbetalda. De stora företagen anställer bara billiga indier och kineser numera, om de anställer alls.
Man hade tjänat klart bättre som hantverkare – och dessutom sluppit studielånen, om man hade struntat i att utbilda sig. Trösten är väl att jobbet är hyfsat kul. Men jag är tveksam till att uppmuntra min son till att studera till ingenjör. Han har toppbetyg, men det är bättre att han blir läkare eller något annat som betalar sig. Ingenjörslönerna talar sitt tydliga språk – ingenjörer är inte viktiga för Sverige. När industrin väl inser sitt misstag, kommer det att vara för sent.
Noterbart är att en frisör debiterar 4-5 gånger mer än timdebiteringen för en erfaren ingenjör…
Ur ett EU perspektiv, så har Sverige alltid haft en konstig lönesättning. Vill man få en rättvis lön, så gäller det att lämna Sverige, men de som gynnas av felaktiga löner stannar ju kvar och hela samhället blir snedvridet.