Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, söker ingenjörer, eventuellt för stationering i Haiti. I mars startar myndigheten en rekryteringsomgång för att få in fler ingenjörer. Björn Johansson, rekryteringsansvarig för insatser på MSB, bedömer att de kommer att ta in ett tjugotal ingenjörer med olika bakgrund.
– I dag har vi väl ett femtiotal ingenjörer av olika slag i personalpoolen, men vi behöver fler. Det behövs byggnadsingenjörer, vägbyggare och folk som kan vattendistribution. Vi har en person nu som utreder FN:s behov åt oss, säger han.
När själva den akuta räddningsfasen har avslutats på Haiti kommer nästa steg, att bygga upp samhället med infrastruktur och tekniska förutsättningar på långsiktigt hållbart vis. MSB arbetar med återuppbyggnaden i den initiala fasen efter en katastrof. Samhället ska då byggas så att det bättre klarar av framtida påfrestningar som till exempel ett jordskalv. I en tredje fas gäller det öka beredskapen för framtida jordskalv. Det kan handla om att stärka kapaciteten hos den lokala räddningstjänsten. MSB kan stödja olika delar av den tidiga återbyggnadsprocessen i det initiala skedet efter en katastrof genom stöd till FN eller andra nationella och internationella organisationer.
– De allra flesta i vår pool har ett annat ordinarie arbete, men vid något tillfälle om året eller så åker de ut på tre månaders jobb.
För att komma med i personalpoolen hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickar man en ansökan till någon av de pågående rekryteringar som man kan läsa om på MSB:s hemsida. Om man blir antagen får man en utbildning i tre steg. Först är det en allmän tvåveckorskurs på kvartsfart som man läser på distans. Efter det är det en sjudagars internatkurs i Karlstad, där man bland annat går igenom mer praktiska frågor som säkerhet och uppförandekoder. Efter det kommer en till tvåveckors distanskurs som är mer befattningsspecifik.
– Löneskalan för en ingenjör som skickas ut ligger på mellan 42 000 och 60 000 kronor i månaden, säger Björn Johansson. Sedan frångår vi den skalan när vi behöver en djupare kompetens. Det är inga jättehöga löner, men för de flesta innebär det lite mer pengar än vad man tjänar hemma, som kompensation för att man är hemifrån. Men man tjänar inga stora pengar.
Bland dem som åker ut på ett uppdrag första gången är det ganska många som är oroliga för att deras yrkeskompetens ska vara otillräcklig. I praktiken är det oftare andra faktorer som är det största utmaningen.
– Vi letar alltid efter trygga människor som har en grundstabilitet som gör att de kan möta de extra påfrestningarna utomlands. Det krävs en stor dos flexibilitet. Man jobbar ofta med mycket korta varsel i pressande värme i ett system som kan upplevas som byråkratiskt. Man måste behålla sin vilja och samtidigt vara tålmodig. Det är inte riktigt alla som klarar det.
I byråkratiska och hierarkiska system är det till exempel alltid viktigt att förankra med den närmaste chefen vad man ska göra. Svenskar kan vara måna om att hålla tidsramar. Om de inte löser uppgiften på utsatt tid, så tenderar de att betrakta det som ett misslyckande. Ute på ett hjälpuppdrag gäller det att få med sig befolkningen där man jobbar, och det är viktigare att arbetet blir väl förankrat hos befolkningen än att man löser uppgiften exakt på utsatt tid.
– Man kan behöva ha lite diplomatiska talanger.
