Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenFörtroendet för forskare fortsätter falla

Förtroendet för forskare fortsätter falla

Bara varannan svensk har stort förtroende för att forskarna sköter sitt arbete. Allmänhetens förtroende för forskare har sjunkit från 62 till 52 procent sedan 2007. Förmodligen bidrar medierapporteringen till misstron.

Inte trovärdig? Foto: Wikimedia Commons.

Allmänheten tappar allt mer förtroende för forskare. Det gäller alla forskningsområden men i varierande grad, visar resultaten i en årlig nationell undersökning som genomförs av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet.  

Störst förtroende har allmänheten fortfarande för medicinsk forskning, men där har också förtroendet minskat mest sedan mätningarna inleddes 2002, från 83 till 77 procent. Förtroendet för teknisk forskning har minskat från 72 till 70 procent under samma period.  

Förklaringen till att forskare betraktas med allt större misstro är inte helt entydig, men mediernas rapportering verkar ha betydelse. De som har litet förtroende för forskare menar att forskningen är styrd av olika intressen, inte bara näringsliv och politik utan även av forskarens personliga intresse, och att det fuskas och myglas inom forskningen. Medier är en den källa som man hänvisar till.  

Karin Hermansson, kanslichef på Vetenskap & Allmänhet, tror att mediebevakningen av några få men väl uppmärksammade fall av fusk inom forskarvärlden under det gångna året kan ha påverkat allmänhetens förtroende.   

Karin Hermansson

– Vi vet inte om det vikande förtroendet för forskare beror på att medier har en mer kritisk granskning av forskning än tidigare. Det är ett område som vi verkligen hoppas få möjlighet att studera närmare, säger Karin Hermansson. 

Dessutom verkar motsättningen mellan olika forskare påverka allmänhetens tilltro. Bakom många larmrapporter som förmedlas av medier står ofta en grupp forskare som möter kritik från andra forskare. På så vis får allmänheten bilden av ett splittrat forskarsamhälle. I rapporten diskuteras frågan om det sviktande förtroende för forskare av Lennart Weibull och Sören Holmberg, professorer i statskunskap respektive massmedieforskning. 

– Vår tolkning är att forskning och universitet långsamt håller på att förlora sina upphöjda och ogranskade statuspositioner i samhället. Ett ”onaturligt” högt förtroende är på väg att normaliseras, säger professorerna.

En trend som oroar Karin Hermansson är att det är allt fler som svarar att de inte har någon uppfattning. Bland lågutbildade svarade 41 procent av de inte har någon uppfattning.  

– Vi vet inte varför allt fler ger det här svaret.  Mycket forskning är i dag oerhört komplex och framstegen kan vara svåra för gemene man att förstå. Kanske beror svaret på att man helt enkelt känner sig mer distanserad, säger hon. 

Bland lågutbildade finns också den största misstron mot forskare. De högutbildade har betydligt större tilltro till forskare, 70 procent uppger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende. Endast 12 procent svarar att de inte har någon uppfattning.  

–  Forskare behöver lyssna på människors frågor om oro och prata mer om forskningens villkor och metoder – inte bara resultaten, säger Karin Hermansson. 

Vetenskap & Allmänhet är ideell förening som vill främja dialog och öppenhet mellan forskare och allmänhet. Undersökningen omfattar 3000 svenskar och är en del av den årliga SOM-undersökningen (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet. 

Läs mer:
» Hela rapporten från Vetenskap & Allmänhet

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Spårar virus via avloppsvattnet

0
Influensa, apkoppor och hepatit, det är inte bara covid-virus som forskarna kan spåra i avloppsvattnet. Bakom analysmetoden står forskare från KTH.

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

1
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?