Nu satsar regeringen 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i både grundskolan och gymnasiet.
Nu satsar regeringen 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i både grundskolan och gymnasiet.
Ungdomarnas svala intresse för naturvetenskap och teknik oroar regeringen. Bara var femte elev väljer det naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet. Antalet sökande till högskolornas ingenjörsprogram har de senaste åren ökat något men långt ifrån tillräckligt anser regeringen. Ingenjörerna är viktiga för att skapa tillväxt och för att lösa globala utmaningar som miljöproblem.
Därför väljer regeringen att göra en särskild satsning för att öka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik i både grundskolan och i gymnasiet. Under fem år avsätts 148 miljoner kronor och det är Skolverket som nu får uppdraget att utreda, planera och genomföra insatserna. Teknikämnet i grundskolan ska få särskild uppmärksamhet.
Av regeringens beslut framgår det att pengarna bland annat ska användas till kompetensutveckling och fortbildning av lärarna men också stödja uppbyggnaden av nätverk för lokala ämnesutvecklare och utveckling av webbaserat undervisningsstöd.
Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet disputerade tidigare i år på avhandling om grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Han menar att eleverna är intresserade av många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll, exempel om hur man botar sjukdomar, rymden och fenomen som inte kan förklaras.
Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.
– Men tyvärr handlar undervisningen i NO-ämnena i stor utsträckning om vetenskapliga fakta med svag koppling till både samhället och yrkeslivet. NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning att visa eleverna användbarheten i naturvetenskapen, säger Magnus Oskarsson.
Han tycker att regeringens satsning är positiv men varnar för att det kan vara svårt att åstadkomma några varaktiga effekter i hela landet med 148 miljoner kronor. De insatser som har gjorts på matteområdet har kostat flera miljarder kronor.
För att få bästa effekt hoppas Magnus Oskarsson att Skolverket främst satsar resurser på att få igång lokal verksamhet. I dag finns det matematikutvecklare i många kommuner som stöttar mattelärarna. Magnus Oskarsson er gärna en liknande satsning för NO-lärarna.
– Jag har arbetat med de här frågorna i 15 år och jag vet att många NO-lärare känner sig ensamma och arbetstyngda. Dessutom släpar läromedlen efter och läromedelsförlagen vågar inte satsa på allt för banbrytande böcker, säger han.
Utbildningsminister Jan Björklund oroar sig för kunskaperna i naturvetenskap har försämrats. Den internationella underökningen PISA visade 2009 att Sveriges 15 – åringar låg sex poäng under OECD-genomsnittet i naturvetenskap och trenden är nedgående. Andelen elever som inte nådde upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap hade ökat till nästan 20 procent på tre år.
PISA innehåller många uppgifter som kräver att eleverna kan tillämpa sina teoretiska kunskaper och resultaten visade tydligt att det är där som de svenska eleverna brister.
– De har lärt sig fakta men har svårare att använda dem i praktiska tillämpningar. Ska vi nå en förändring måste lärarna använda nya läromedel och börja med de frågor som intresserar ungdomarna. Sedan kan man fördjupa undervisningen och servera faktakunskaper när man har väckt deras intresse, säger Magnus Oskarsson.
