Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningRegeringen vill lyfta NO-lärarna

Regeringen vill lyfta NO-lärarna

Nu satsar regeringen 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i både grundskolan och gymnasiet.

Ungdomarnas svala intresse för naturvetenskap och teknik oroar regeringen. Bara var femte elev väljer det naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet. Antalet sökande till högskolornas ingenjörsprogram har de senaste åren ökat något men långt ifrån tillräckligt anser regeringen. Ingenjörerna är viktiga för att skapa tillväxt och för att lösa globala utmaningar som miljöproblem.

Därför väljer regeringen att göra en särskild satsning för att öka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik i både grundskolan och i gymnasiet. Under fem år avsätts 148 miljoner kronor och det är Skolverket som nu får uppdraget att utreda, planera och genomföra insatserna. Teknikämnet i grundskolan ska få särskild uppmärksamhet.

Av regeringens beslut framgår det att pengarna bland annat ska användas till kompetensutveckling och fortbildning av lärarna men också stödja uppbyggnaden av nätverk för lokala ämnesutvecklare och utveckling av webbaserat undervisningsstöd.

Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet disputerade tidigare i år på avhandling om grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Han menar att eleverna är intresserade av många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll, exempel om hur man botar sjukdomar, rymden och fenomen som inte kan förklaras.

Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.
Magnus Oskarsson. Foto: Mittuniversitetet.

– Men tyvärr handlar undervisningen i NO-ämnena i stor utsträckning om vetenskapliga fakta med svag koppling till både samhället och yrkeslivet. NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning att visa eleverna användbarheten i naturvetenskapen, säger Magnus Oskarsson.

Han tycker att regeringens satsning är positiv men varnar för att det kan vara svårt att åstadkomma några varaktiga effekter i hela landet med 148 miljoner kronor. De insatser som har gjorts på matteområdet har kostat flera miljarder kronor.

För att få bästa effekt hoppas Magnus Oskarsson att Skolverket främst satsar resurser på att få igång lokal verksamhet. I dag finns det matematikutvecklare i många kommuner som stöttar mattelärarna. Magnus Oskarsson er gärna en liknande satsning för NO-lärarna.

– Jag har arbetat med de här frågorna i 15 år och jag vet att många NO-lärare känner sig ensamma och arbetstyngda. Dessutom släpar läromedlen efter och läromedelsförlagen vågar inte satsa på allt för banbrytande böcker, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund oroar sig för kunskaperna i naturvetenskap har försämrats. Den internationella underökningen PISA visade 2009 att Sveriges 15 – åringar låg sex poäng under OECD-genomsnittet i naturvetenskap och trenden är nedgående. Andelen elever som inte nådde upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap hade ökat till nästan 20 procent på tre år.

PISA innehåller många uppgifter som kräver att eleverna kan tillämpa sina teoretiska kunskaper och resultaten visade tydligt att det är där som de svenska eleverna brister.

– De har lärt sig fakta men har svårare att använda dem i praktiska tillämpningar. Ska vi nå en förändring måste lärarna använda nya läromedel och börja med de frågor som intresserar ungdomarna. Sedan kan man fördjupa undervisningen och servera faktakunskaper när man har väckt deras intresse, säger Magnus Oskarsson.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.