Teknikföretagen hävdar i en ny rapport att svenska företag skulle anställa fler om Las ändrades så att det blev lättare att säga upp. Sveriges Ingenjörer ser inte kopplingen och menar istället att kompetens och innovationsförmåga gör företag mer framgångsrika och att tillväxt leder till fler jobb.
Nyligen kom regeringens utredning som ska begränsa förtagens kostnader i samband med arbetsrättstvister. Förslaget innebär ett antal förändringar i Lagen om anställningsskydd, Las. Strax efter presenterade Teknikarbetsgivarna en rapport som attackerar Las från flera olika håll. Rapporten bygger på en enkätundersökning med arbetsgivare inom industrin och Teknikföretagens egna slutsatser i samband med rådgivning och centrala förhandlingar.
Den primära slutsaten i rapporten är att det skulle bli fler anställningar och fler tillsvidareanställningar i teknikbranschen om reglerna ändrades så att det blev lättare att säga upp. Omkring hälften av företagen som medverkade i enkätundersökningen uppgav att turordningsreglerna vid uppsägning i stor utsträckning upplevs som besvärliga.
– Företagen har inte möjlighet att behålla dem som har de bästa kvalifikationerna för jobbet. Dessutom har många företag, som på senare år lyckats nå en jämn fördelning av män och kvinnor och olika etniciteter, fått se sitt jämställdhetarbete raserat när nyanställda tvingas sluta i samband med neddragningar, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Anders Boström, ombudsman inom industrin på Sveriges Ingenjörer ser inte hur en uppluckring av Las skulle kunna leda till fler anställningar. Han menar istället att det är viktigt att det ställs krav på arbetsgivare som vill säga upp.
– Las är varken ett hinder för att anställa eller för att säga upp, men det är viktigt att det ställs krav på arbetsgivare som säger upp att visa en saklig grund. För att motverka godtyckliga uppsägningar måste det vara kännbart i arbetsgivarens plånbok, säger Andes Boström.
Teknikföretagen menar att Las skapar en inlåsningseffekt när anställda inte vågar byta jobb med risken för att drabbas av en uppsägning enligt sist-in-först-ut-principen. Anders Boström vill också gärna se en större rörlighet på arbetsmarknaden men ser inte Las som ett hinder.
– Las hindrar inte en sund rörlighet. I dag är anställningstryggheten inte din anställningstid utan din anställningsbarhet. Inte minst för våra medlemmar, ingenjörerna, som ofta blir specialiserade inom ett område, är det viktigt att hela tiden utvecklas, ha en kompetens som efterfrågas och möjligheten att kunna byta jobb, säger Anders Boström.
Teknikarbetsgivarna hävdar också i rapporten att dagens Las-regler gör att företagen höjer kvalifikationskraven vid rekryteringar. Det har Anders Boström svårt att se som ett problem.
– Genom att ta lite höjd tror jag att företagen blir mer innovativa och har större möjligheter att hantera krav som många möter längre fram. Att kompetensnivån i svenska industriföretag är hög tror jag är en av förklaringarna till att industrin så snabbt kunde sätta fart och bli lönsam efter krisen 2008.
Anders Weihe tycker att för höga kvalifikationskrav leder till matchningsproblem.
– Det är ett problem när enskilda individer inte får tillräckligt kvalificerade arbetsuppgifter. Dessutom är det ett samhällsekonomiskt problem att människor har jobb som inte matchar deras utbildning.
Teknikarbetsgivarna ger i den här rapporten en betydligt mer problematisk bild av Lagen om anställningsskydd än Svenskt Näringsliv gjorde för drygt ett år sedan. I augusti 2011 presenterade Svenskt Näringsliv och PTK tillsammans en gemensam rapport om konsekvenserna av Las turordningsregler.
Turordningsreglerna har länge utpekats som ett av de största hindren för svenska företags utveckling men den gemensamma rapporten visar en ganska samstämmig bild av att det går att komma överens och att båda parter var nöja med resultatet. 82 procent av arbetsgivarna uppgav att de var nöjda med resultaten av turordningsförhandlingarna.
I dag avstår Svenskt Näringsliv från att kommentera Teknikarbetsgivarnas rapport.
– Det är Teknikföretagen som har ställt frågorna till sina medlemmar och som står för analysen. Det finns inte så mycket för oss att säga egentligen, det handlar inte om att ställa sig bakom beskrivningen eller inte. Rapporten visar hur Teknikföretagen och dess medlemmar upplever konsekvenserna av Las, säger Peter Isling, presschef på Svenskt Näringsliv.
Karin Virgin
Som nordisk indvandre till Sverige undrar jag mig mycket över det svenska anställningsskydd. Jag ser inte hur det skyddar mig alls. Tvärtom.
Som nyanställd med 6 månaders provtid får man inga lån. Andre länder har ingen provtid eller ex 3 månader.
När det kommer till turodningen är det endast bra om man själv sitter bra till, och ändå inte där heller. Har varit med om att hela avdelningen har lagts ner, eftersom ineffektiviteten i detta tillfälle var hos de kollegor som hadde mest skydd och alltså inte gick att säga upp. Igen inget positivt.
Nyligen har man lagt ned en mindre avdelning på mitt nya jobb, för att man så ingen annan utväg för att komma av med dåligt personal. Och nu kan vi inte anställa även om det behövs, för då är man tvungen att återanställa.
Jag är med på, att man vill skydda de anställda, men i mitt arbetsliv här i Sverige har det bara varit raka motsatsen. Jag ser ingen innovation, bara folk som skyddar sig själva och inte vågar byta jobb.
”Sveriges Ingenjörer ser inte kopplingen”
Om ni inte ser en koppling som andra ser, vad ska jag dra för slutsats av det? Att kopplingen inte finns, att ni inte ser, eller att ni inte vill se?
”Las är varken ett hinder för … att säga upp”
Vad är då själva syftet med Las?