Vad är egentligen kreativitet? Förmåga att lösa problem svarar sannolikt de flesta. Fantasi säger säkert några. Ibland anar man att en del tycker att det hänger ihop med intelligens och ibland förväxlas kreativitet med produktivitet. De riktigt kreativa kanske svarar ”think outside the box”.
Kreativitet har blivit ett av de riktiga inneorden under 2000-talet. Man ska ha ett kreativt jobb och barnen ska gå i en skola som uppmuntrar kreativitet. Den som inte är kreativ är tråkig. En yrkesgrupp är undantagen. Ekonomer ska helst inte vara för kreativa. Kreativ bokföring har vi
sett för mycket av.
Men hur står det till med kreativiteten på svenska arbetsplatser? Bra, åtminstone om man ska tro på den bild som vi har av oss själva. Sämre om man ska tro på vad vi tycker om våra kolleger. Manpower Work life publicerade häromdagen en rapport om kreativitet på jobbet. På frågan om
man själv ansåg sig vara kreativ svarade bara tio procent inte särskilt och bara en procent svarade inte alls. Det fanns inga skillnader mellan könen,
åldersgrupper eller utbildningsnivå.
När samma personer fick frågan om kollegernas kreativitet svarade drygt 50 procent att deras kolleger var kreativa i ganska liten eller
mycket liten utsträckning. Ett intressant resultat som kanske förklarar en del konflikter på arbetsplatserna. Om man själv uppfattar sig som kreativ men andra inte gör det får man knappast den feedback man hoppas på..
Enligt Manpowers rapport är kreativiteten inte jämnt fördelad över arbetsmarknaden. Inom media och kultur ansåg 66 procent av de
tillfrågade att de var kreativa. Inom ekonomi och finans var det bara 28 procent. Det känns ju skönt att höra och vi hoppas att de kreativa inte sysslar med bokföring.
Ett svar som oroar mer är att bara 37 procent inom forskning och utveckling svarade att de anser sig vara kreativa personer. Det är ju här
man hade hoppats på riktigt höga siffror. Den här gruppen känner sig inte mer kreativ än dem som jobbar inom lager, industri och transport. Inom teknik och naturvetenskap svarade 44 procent att de uppfattar sig själva som kreativa.
Vad kan man då som arbetsgivare göra för att bidra till ökad kreativitet på jobbet? Utgår man från de omkring 3000 personer som svarat på
frågorna i Manpowers enkät är svaret enkelt. Överst på en lista med 15 svarsalternativ hamnade ”erkännande och uppmärksammande av nya idéer”. Att det är så enkelt. Här blir man faktiskt lite besviken. Det är ju till och med gratis. Varför är vi alla, kolleger och chefer så dåliga på att ge varandra kredit för goda förslag.
I enkäten svarade också 56 procent ja på frågan om man någon gång varit med om att en kollega tagit en idé och presenterat den som
sin egen. Vem känner inte igen sig? Men vad ska vi då tro när 86 procent svarar att de aldrig har tagit på sig äran för någon annans idé. Förbryllande. Nej, kanske är det inte så konstigt. Jag tror att många idéer föds under diskussioner mellan människor. De kan så ett frö hos var och en av oss och växa inom oss till ett genomtänkt, välformulerat förslag. När idén presenteras av en kollega, eller kanske till och med av chefen, är det inte konstigt att vi känner oss snuvade på äran.
Ett tydligt besked till har vi fått från Manpowers undersökning. Skippa pingisborden. Det gamla knepet med att ställa in ett pingisbord i fikarummet är det få som tror på, endast två procent ser detta som en viktig kreativitetshöjare.
Med andra ord, ut med pingisbordet på Blocket. Låt oss ta en kopp kaffe och sätta oss ner för att diskutera, lyssna och ge varandra
uppmuntran för goda idéer.
