Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadChefen ska sätta lönen

Chefen ska sätta lönen

Kan du påverka din lön? Har din chef mandat att sätta din lön under lönesamtalet? Det nya teknikavtalet ställer större krav på cheferna och ska ge anställda tydligare besked om vad som krävs för en högre lön.

Trots att de flesta avtal ger akademiker rätt till lönesamtal är det fortfarande många som inte har det. Sveriges Ingenjörers lönestatistik visar att en fjärdedel av medlemmarna inte hade lönsesamtal med sin chef förra året.

Tyvärr upplever en del också att lönesamtalen inte fungerar riktigt bra. Ibland har chefen inte mandat att sätta lön och ibland finns inga tydliga lönesättande kriterier.

Det nya teknikavtalet som omfattar över 60 000 ingenjörer och andra akademiker ställer större krav än det tidigare avtalet på att lönesamtalen genomförs och är lönesättande samtal. Samtidigt ger avtalet akademikerföreningarna på arbetsplatserna större inflytande.

– Under lönesamtalet ska chefen och medlemmen förhandla den nya lönen och det fungerar bara om chefen har fått tydliga riktlinjer och mandat att sätta löner, säger Anders Boström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Det här innebär att grundliga förhandlingar mellan fack och arbetsgivare måste vara klara innan lönesamtalen inleds. De lokala parterna måste vara överens om hur lönestrukturen på arbetsplatsen ska se ut, klargöra de ekonomiska förutsättningarna och om det behöver göras några särskilda prioriteringar.

– Det nya teknikavtalet ger lönesamtalet större betydelse. Eller snarare utvecklingssamtalet, eller målsamtalet som vissa kallar det. Det är där som man tillsammans med sin chef formulerar mål för arbetet och de lönesättande kriterierna ska vara tydliga. Lönesamtalet ska sedan vara en uppföljning där man stämmer av hur väl de personliga målen har uppfyllts, säger Anders Boström.

Akademikerföreningarna har en viktig uppgift i förhandlingarna med arbetsgivarna innan lönesamtalen startar. Men med det nya avtalet har alla akademiker dessutom rätt till ett förstärkt lönesamtal. Det innebär att var och en som inte är nöjd med sitt lönesamtal, har rätt att få ett nytt samtal där representanter från den lokala akademikerföreningen och personalavdelningen finns med.

– Det innebär inte att alla som är missnöjda med sin lön kan få förhandlingshjälp för att höja lönen, säger Anders Boström.
Däremot har alla akademiker med svag löneutveckling rätt att få en tydlig motivering och åtgärder för att kunna prestera bättre. Det kan handla om utbildning eller någon annan form av kompetensutveckling.

– Får man ingen motivering till den dåliga löneutvecklingen och inte heller förslag till åtgärder ska man begära ett förstärkt lönesamtal för att reda ut oklarheterna, säger han.

I förhandlingsdelegationen som tryckt på för att ge medlemmarna rätt till förstärkt lönesamtal har man diskuterat vad det kommer att innebära för akademikerföreningarna. Viss oro finns för att många medlemmar vill ha sina förtroendevaldas stöd och tid. Kan deras situation bli ohållbar?

Bertil Nordqvist

Bertil Nordqvist, ordförande för akademikerföreningen vid ABB i Västerås, säger att frågan har kommit upp men ingen vet ännu hur stort behovet av ett förstärkt lönesamtal kommer att bli.

– Det är självklart att vi ska försöka hjälpa alla medlemmar som vill ha stöd. Vi vet ännu inte vad de här kommer innebära för oss i akademikerföreningen men sannolikt kommer vi förtroendevalda behöva ägna mer tid åt fackligt arbete.

ABB är ett stort bolag med många akademiker. Drygt 2200 är medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

– Om 40 procent av våra medlemmar skulle begära ett förstärkt lönesamtal kommer det innebära att 30 förtroendevalda behöver arbeta heltid med facklig verksamhet i 1-1,5 månad, säger Bertil Nordqvist.

På företaget Xylem i Sundbyberg är akademikerföreningen positiv till det nya avtalet. Där finns 148 medlemmar, alla har utvecklingssamtal men få har lönesamtal.

– Man får ett lönesamtal om man begär det men det är få som gör det. Om lönesamtalen kommer att bli rutin och fungerar som en uppföljning till utvecklingssamtalet tror jag att vi får en tydligare koppling mellan prestation och lön, säger Tore Strandberg, ordförande för företagets akademikerförening i Sundbyberg.

Hur stort behovet av ett förstärkt lönesamtal kommer att bli på Xylem kan Tore inte bedöma men han är inte oroad över att det ska bli ohanterligt. Det är inte heller självklart att samtalen huvudsakligen kommer att handla om lönenivåen.

– På vår fabrik i Emmaboda har Ledarna sedan flera år haft möjlighet till förstärkta lönesamtal men den flesta samtalen handlar om att reda ut vissa frågor och få en tydlig motivering till lönen, säger Tore Strandberg.

Anders Boström på Sveriges Ingenjörer säger att möjligheten till ett förstärkt lönesamtal, och inte minst konsekvenserna för de förtroendevalda, diskuterades ingående av förhandlingsdelegationen. Modellen finns redan på några mindre avtalsområden och där visar erfarenheten att omkring tio procent av medlemmarna begär ett sådant samtal.

– Behovet var större i början men så småningom, när de inledanade förhandlingarna fungerar allt bättre, riktlinjerna blir tydligare och cheferna får större mandat, minskar behovet av stöd från akademikerföreningen.

Medlemmar som jobbar på arbetsplatser där det inte finns en akademikerförening har ingen möjlighet att få ett förstärkt lönesamtal.

– Där tror vi att avtalet kan bli ett incitament till att bilda en akademikerförening, om det finns tillräckligt många medlemmar och ett engagemang, säger Anders Boström.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Det är en bra artikel. Det förklarar tydligt om lönesamtal. Det är bra att stressa mycket om en förstarkad lönesamtal. Det också ger anställda en möjlighet att växla om man vet vad att förbättra

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.