Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtHögskoleanställda jobbar mest

Högskoleanställda jobbar mest

Ingenjörer på universitet och högskolor arbetar i genomsnitt omkring 20 timmar övertid i månaden. De är mer än inom alla andra sektorer och nästan dubbelt så mycket som inom den privata tjänstesektorn.

Anställda på universitet- och högskolor har långa arbetsdagar och de flesta har ingen ersättning för övertiden. Statistik från Sveriges Ingenjörers löneenkät visar att professorer arbetar omkring 30 timmar övertid i månaden och lektorer omkring 20 timmar i månaden.

Den genomsnittliga övertiden för ingenjörerna på universitet- och högskolor är omkring 20 timmar i månaden, vilket är betydligt mer än ingenjörer inom privat sektor, staten, kommuner och landsting. Inom den privata tjänstesektorn, där bland annat hittar IT-konsulterna finns, arbetar man i genomsnitt 11 timmar övertid i månaden.

Josefin Utas

– Vi vet att våra medlemmar på högskolorna jobbar väldigt mycket men skillnaden till privat sektor är större än vi hade väntat oss, säger Josefin Utas, utredare inom högskoleområdet på Sveriges Ingenjörer.

Hon tror att det finns flera förklaringar bakom ingenjörernas långa arbetsdagar på högskolorna.

– Det krävs enormt hårt arbete och engagemang för att göra akademisk karriär. Många av våra medlemmar både undervisar och forskar och måste lägga ner mycket tid på att söka finansiering för sin forskning. På sätt och vis jobbar många högskoleanställda under samma villkor som egenföretagare och det är inget 8-5-jobb, säger Josefin Utas.

Löneenkäten visar också att få medlemmar på högskolorna får någon kompensation för övertiden. Omkring sex av tio professorer och lektorer får ingen kompensation alls, varken i tid eller i pengar. Omkring 30 procent av professorerna och 20 procent av lektorerna får kompensation i form av lön eller semester.

Eva Lindquist

– Det är oroande att den här gruppen arbetar så mycket övertid och det är inte hållbart i längden. Övertid av den har omfattningen kan i längden leda till stora arbetsmiljöproblem och vi undrar hur våra medlemmar på högskolorna egentligen mår, säger Eva Lindquist, chef för offentliganställda på Sveriges Ingenjörers förhandlingsavdelning.

Förbundet vill gå vidare med frågan och för att få en bättre bild av den psykosociala arbetsmiljön och skickar förbundet inom kort ut en enkät till alla medlemmar som arbetar på universitet och högkolor. Samma enkät skickas också till disputerade medlemmar som jobbar inom privat sektor.

– Vi vill få en jämförelse mellan akademi och näringsliv. Svensk industri är beroende av framgångsrik forskning vid universitet och högskolor men om villkoren och arbetsmiljön där är så krävande att få är beredda att satsa på en akademisk karriär, drabbas industrin och på så vis sysselsättningen i Sverige, säger Josefin Utas.

Karin Virgin

 

4 KOMMENTARER

  1. Man kan fundera på om siffrorna bakom undersökningen är baserade på uppmätt data eller egna uppskattningar? På ett företag så har man ofta stämpelkort för att bokföra tiden, men i akademin kan de flesta forskarna komma och gå som de önskar utan att tiden bokförs. Det är förmodligen så att universitetsanställda har uppskattat sin egen övertid utan stöd av bokförd arbetstid. På universiteten lever man dessutom kvar i att antalet övertidstimmar är ett mått på hur framgångsrik man är som forskare och det finns alltså ett egenintresse i att samla på sig mycket övertid. Den enda grupp universitetsanställda forskare som faktiskt använder sig av stämpelkort och kan redovisa bokförd övertid är forskningsingenjörerna. Det skulle vara intressant med en undersökning som visar hur mycket forskare faktiskt arbetar i effektiv tid. Förmodligen är den upplevda arbetstiden betydligt längre än den faktiska. Men om man själv upplever att arbetstiden är lång, även om den faktiska arbetstiden är betydligt kortare, så kan det ändå i längden leda till arbetsmiljöproblem.

  2. Det sägs finnas beräkningar på att övertiden totalt i samhället motsvarar 10.000-tals arbetstillfällen. Beror det på usel ekonomi i olika organisationer, snålhet (man vägrar nyanställa av olika anledningar) eller en kombination?

    Undrar vad lustkostnaden kommer hamna på i de organisationer som är ”värst”? Begreppet personalomsättning kanske man kan blunda för så länge det är lågkonjunktur och/eller man förlitar sig på att ”alla” anställda är så kallade ”trotjänare” som lever för att jobba.’

    Hur hållbart det här är får var och en räkna ut själv.

  3. Inget nytt under solen. Författarna nämner dock ej att ingenjörer anställda i högskolesfären har betydligt lägre löner än i den privata sfären.

  4. Fast universitets- och högskoleanställda har 7 veckors semester, medan det i det i den privata sektorn oftast är 5 veckor om man har övertidsersättning, eller 6 veckor om man inte har det.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

1
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.