Att vara en duktig lärare måste värderas lika högt som en karriär som forskare anser SFS, Sveriges Förenade Studentkårer. Nu kräver studenterna att regeringen inför krav på att lärare på universitet och högskolor har pedagogisk utbildning.
Att vara en duktig lärare måste värderas lika högt som en karriär som forskare anser SFS, Sveriges Förenade Studentkårer. Nu kräver studenterna att regeringen inför krav på att lärare på universitet och högskolor har pedagogisk utbildning.
De flesta som har läst en högskoleutbildning har förmodligen stött på dem någon gång. Det handlar om lärare som är dåliga på att undervisa. En del mumlar, pratar i ofullständiga meningar och tittar inte på studenterna, vissa har bristande pedagogiska kunskaper, en del ogillar starkt att undervisa och att ha kontakt med studenter.
Erik Arroy
– Problemet är en utbredd kultur på lärosätena där pedagogisk skicklighet inte har lika hög prestige som forskning. Det är helt enkelt inte lika meriterande att vara en skicklig pedagog som en framstående forskare, säger Erik Arroy, ordförande för SFS.
SFS påbörjade förra året ett intensivt arbete med utbildningskvalitet och för att ta reda på vad studenterna tycker är de viktigaste frågorna arrangerades i workshopserie där några huvudproblem ringades in. I den enkätundersökning som sedan genomfördes svarade medlemskårerna att pedagogik är det område, tillsammans ”utvärdering och återkoppling,” som måste förbättras för att förbättra kvaliteten i högskoleutbildningen.
Efter autonomireformen 2011, som har ökat lärosätens självbestämmande, ställer högskoleförordningen inte längre krav på att lärare ska genomgå högskolepedagogisk utbildning. Det är upp till varje enskilt lärosäte att bestämma vad som gäller och det finns stora variationer, framför allt för adjunkter och doktorander. En del rekommenderar doktorander och adjunkter att genomgå en mindre högskolepedagogisk utbildning medan andra inte gör det. På flera håll får doktorander ingen pedagogisk utbildning alls och kastas ofta in i utbildningssituationer med varierande resultat.
Erik Arroy tycker att det saknas en diskussion om betydelsen av goda pedagoger på universitet och högskolor.
– I debatten om brister i kvaliteten på grundskolan och gymnasiet pratar politikerna ständigt om att den pedagogiska kompetensen hos lärarna är viktig och där tvivlar ingen på att det finns en koppling mellan utbildningskvalitet och pedagogik, säger Erik Arroy.
Han är både bekymrad och förvånad över att pedagogisk kompetens inte verkar ha någon större betydelse inom högre utbildning.
– Utbildningsministern verkar snarare tycka att antalet Nobelpris är ett av de bästa måtten på utbildningskvalitet, säger han.
SFS har formulerat ett antal krav till regeringen och rekommendationer till högskolorna.
Några av de viktigaste kraven på regeringen är:
*att högskoleförordningen ska innehålla krav på att alla lärare på högskolan ska genomgå minst tio veckors högskolepedagogisk utbildning och dessutom ha rätt till fortlöpande kompetensutveckling.
*att en nationell myndighet får uppdraget att stödja lärosätena för att ta fram pedagogiska meriteringssystem.
*att ta fram en nationell strategi för ett förbättra undervisningen i högskolan med en plan för att främja studentcentrerat lärande.
*en stor nationell satsning på högskolepedagogisk forskning.
Läs hela rapporten från SFS här.
Karin Virgin
