Utländska företag som ska skicka personal på uppdrag i Sverige i mer än fem dagar är sedan den 1 juli skyldiga att anmäla det till Arbetsmiljöverket.
- Pia Lindqvist, Arbetsmiljöverket.
Utländska företag som ska skicka personal på uppdrag i Sverige i mer än fem dagar är sedan den 1 juli skyldiga att anmäla det till Arbetsmiljöverket. Ingenjören har pratat med Pia Lindqvist, jurist och sakkunnig på utstationeringsregler på Arbetsmiljöverket som förklarar vad lagändringen innebär.
Vad är egentligen utstationering?
En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till Sverige från sin arbetsgivare i ett annat land för att arbeta här under en begränsad tid.
Och vad innebär de nya bestämmelserna?
Numera är alla utländska företag som skickar personal till Sverige i mer än fem dagar skyldiga att anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Registret är till för att underlätta för myndigheter och fackföreningar att bevaka arbetstagarnas rättigheter. Alla som är utstationerade för att arbeta i Sverige har rätt till anställningsvillkor i nivå med vad som beskrivs i utstationeringslagen. Arbetsmiljölagen är en av de lagar som också gäller för arbetstagarna.
Vilka omfattas av de nya reglerna?
Skyldigheten att anmäla så kallade utstationerade arbetstagare gäller för arbetsgivare, både inom eller utanför EU, som skickat personal till Sverige. Det gäller även inom koncerner, till exempel när ABB-anställda i andra länder kommer till Sverige och arbetar i mer än fem dagar.
Är inte fem dagar en väldigt kort tid?
Man kan tycka det och i den remissrunda som föregick lagändringen framkom synpunkter på detta, men regeringen valde att sätta gränsen till fem dagar. Det kommer att innebära att det som många företag betecknar som en längre tjänsteresa blir ett utstationeringsärende och ska anmälas.
Hur går anmälan till?
Anmälan görs via vår webb www.av.se. Arbetsgivaren behöver även utse en kontaktperson i Sverige. Personen ska bland annat kunna visa handlingar som bevis för att utstationeringslagen följs, exempelvis anställningsavtal. Om till exempel ett svenskt företag tar hit en eller flera konsulter från ett utländskt företag som inte har ett kontor i Sverige kan någon av konsulterna vara kontaktperson.
Vad vill man uppnå med det här registret?
Idag saknas uppgifter om vilka utländska företag och arbetstagare som finns i Sverige och inom vilka branscher.När registret finns på plats ger det Arbetsmiljöverket en kartbild av dem som är här och arbetar tillfälligt från andra länder. På så vis kan verket och arbetsmarknadens parter lättare försäkra sig om att utländska arbetstagare får de villkor de har rätt till enligt våra lagar. Det är svensk lag som gäller för utstationerade arbetstagare inom till exempel arbetsmiljö, diskriminering på arbetsplatsen och arbetstider.
Hur ska Arbetsmiljöverket kunna kontrollera att de utländska företagen gör anmälningar?
Det vet vi inte riktigt än. Just nu pågår arbetet med att utforma en strategi för tillsynen. Våra inspektörer i distrikten över hela landet arbetar ju redan i dag med tillsyn av arbetsmiljön. Det är rimligt att anta att de också får ansvaret för att kontrollera att de här nya bestämmelserna följs.
Hur hög är straffavgiften?
Förordningen anger att arbetsgivare som inte följer bestämmelsen genom att inte göra en anmälan eller genom att lämna felaktiga uppgifter ska betala en sanktionsavgift på 20 000 kronor. Det är viktigt att påpeka att det är den utländska arbetsgivaren som straffas.
Karin Virgin
Comments are closed.