Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadDoktorander blir utan lönesamtal

Doktorander blir utan lönesamtal

Doktoranderna är statligt anställda och följer samma kollektivavtal som andra statligt anställda. Men lönesamtal är det ofta dåligt med. Så borde det inte vara.

Enligt det centrala avtalet ska alla anställda ha lönesamtal för att diskutera sin lön. Men för doktorander fryser ofta det samtalet inne.

– Doktorandtrappan, den stegvisa höjningen av doktorandernas lön, förhandlas ju lokalt i samband med lönerörelsen, säger Kristina Östman, doktorand och förtroendevald på KTH. Men det finns inga nationella överenskommelser hur doktorandernas utveckling ska lönesättas och deras höjning är oftast lägre än den för övriga anställda. Och lönesamtal har de flesta inte.

När doktoranden anställs får hen reda på vad som enligt det lokala avtalet krävs för att flytta sig uppåt i doktorandtrappan. Här gör högskolorna olika. Vissa kräver publiceringar, licentiatsavhandling eller dylikt för att man ska få ut en högre lön medan andra kanske säger att minst hälften av ens forskning ska vara gjord.

– Det skulle vara bra om de regler som finns följdes och om det var tydligt vad som gäller, säger Kristina Östman. Jag har fått höra av doktorander att de kan få vänta på högre lön för att man inte har lyckats hitta någon opponent på licentiatsavhandlingen. Och enligt avtalet på KTH ska licen i sig inte vara ett krav för lönehöjning utan snarare hur mycket av sin forskning man har gjort.

I andra fall kan det vara så att doktoranden lägger alla sin tid på att bygga en modell och sedan får man fyra artiklar publicerade på samma gång. Kristina Östman menar att doktoranden ofta inte vet vilka kriterier som verkligen gäller för att blir flyttad högre upp i doktorandtrappan.

– Att ha ett formaliserat lönesamtal kan vara till hjälp just för att göra klart vad som krävs för att doktoranden ska komma upp på nästa nivå. Och vad som kan hindra det. Men det kan ju förstås också finnas en risk att lönesamtalen gör uppflyttningen mer prestationsbaserad än avtalet säger.

Från Lunds tekniska högskola skriver doktorandombudsmannen Aleksandra Popovic att de anställda doktoranderna där inte heller har några lönesamtal. Samtal förekommer främst för att fastställa den exakta ingångslönen.

Extra lönepåslag utöver trappan förekommer om någon doktorand har mycket erfarenhet.

– En orsak till att just ingenjörer inte i så hög grad väljer att doktorera tror jag absolut är lönerna, säger Kristina Östman. Det kan ju skilja tusentals kronor i månadslön mellan en doktorand och en privatanställd ingenjör.

– Det är inte enbart för att avtalet säger att alla anställda ska ha samtal som vi tycker att det är viktigt att det faktiskt blir så, säger Anders Brandt, ombudsman på Sveriges Ingenjörer. Uppföljningen av ens prestation är viktig och den riskerar man att missa om man inte får något lönesamtal.

Jenny Grensman

4 KOMMENTARER

  1. Lönesamtal fungerar för löntagaren när det finns ett förhandlingsutrymme, till exempel att man är ensam om att vilja ha tjänsten eller är säker på att handledaren/professorn inte har någon annan kandidat som hon/han föredrar. I praktiken finns det oftast många kandidater. En doktorand befinner sig dessutom i en beroendeställning till sin handledare/sina handledare och har även därför mycket sällan något förhandlingsutrymme. Snarare ska doktoranden vara glad för att hon/han får stanna kvar och doktorera. Därför är det mycket viktigt att ha en lönestege för doktorander och post-doktorer.

  2. Jag har samma erfarenhet som Maria nedan. Är anställd som post-doc och har aldrig haft något lönesamtal, varken nu eller när jag var doktorand. Lönen är enligt avtal och det är bara att acceptera eller söka sig någon annanstans. Har aldrig hört talas om någon doktorand som haft lönesamtal.

  3. Ja det är ju inte bara doktorander som inte får lönesamtal. Jag disputerade 2011, har fortsatt inom akademin och inte haft ett enda lönesamtal sedan dess. Inte ens när en ny anställnng startas, det är bara att skriva på ett papper där lönen redan är satt. ”Vi ger lön precis enligt avtal så det är inget att diskutera” har jag fått höra…

  4. Som doktorand på en teknisk högskola så vill jag bara flika in och säga att jag tycker att det är oerhört skönt att inte ha lönesamtal. Jag vet att jag följer en trappa och att lönen förhandlas av någon annan, och det innebär att jag för stunden kan lägga ängslighet om lön åt sidan och koncentrera mig på studier och forskning.
    Om det finns skolor där det inte är tydligt vilka regler som gäller för trapporna så är ju det ett rejält problem dock.

    Det sagt, så ska det också sägas att jag är anställd på en institution som faktiskt betalar sina doktorander bra. Fortfarande långt ifrån industrin (som jag var ute i en sväng), men gott tillräckligt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

0
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

0
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.