Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivLåg förtroende för pensionssystem

Låg förtroende för pensionssystem

Pensionssystemet kommer inte att ge en tillräcklig inkomstnivå den dag man slutar jobba, tror åtta av tio tillfrågade, enligt en ny avhandling.

– Flertalet ser heller inte det nuvarande svenska pensionssystemet som väl genomtänkt (73%), och anser att det avsätts för lite pengar i statsbudgeten för framtida pensioner (64%), säger ekonomen Jeanette Carlsson Hauff på Handelshögskolan i Göteborg, som står bakom avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Drygt 900 personer ingår i studien om svenskarnas uppfattning om pensionen, som också visar att det finns ett generationsglapp. Bland dem som är födda på 1940-talet och 1950-talet är det vanligare att tänka att pensionssystemet ska ge en helt bibehållen inkomst den dag man slutar jobba, medan unga har ett generellt sett lägre förtroende för inkomstpensionssystemet.

De som har högst förtroende för inkomstpensionssystemet är i högre grad män och personer med högre inkomst, medan de med lägst förtroende för pensionssystemet i högre grad är unga, kvinnor och låginkomsttagare, enligt avhandlingen.

Studien visar också att drygt varannan av de tillfrågade, 56 procent, tror att deras inkomstpension kommer att överstiga vad de faktiskt kommer att få.

Avhandlingen Trust and risk-taking: A study of consumer behaviour within a Swedish pension investment setting kan du läsa här.

Ania Obminska

4 KOMMENTARER

  1. Varför skulle någon över huvud taget ha förtroende för ett pyramidspel? Det är allmänt känt att våra pengar som vi unga betalar in idag går direkt till dagens pensionärer. När vi går i pension kommer det inte finnas några pengar eftersom de redan är konsumerade….

    Därför betalar jag som egenföretagare så lite jag bara kan i pension, endast det lagstadgade avgiften i väntan på att systemet går i konkurs.

  2. Artikeln handlar tydligen om inkomstpensionen. Som ofta glöms det bort att den bara är en del av pensionen. I ett land där vi vants vid att staten tar hand om allt har många ingen koll på tjänstepensionsdelen, som vi styr till viss del själva.
    Tjänstepensionen är en betydande del, i mitt fall ca hälften av totala pensionen. Att då bara studera inkomstpensionen är då inte särskilt meningsfullt.
    Tanken att få/måste ha pension i nivå med lönen kan ju också diskuteras. Som pensionär lägger jag inga pengar på resor till jobbet, utelunch à 80 kr/dag, nya representativa kläder inför möten. Jag har gott om tid att själv sköta tjänster som jag förr måste köpa av tidsskäl: byta däck, sköta bilen, reparera huset, byta termostat i kylskåpet mm.
    Lars-Gunnar

  3. Förr var huset och amorteringarna på det en naturlig del av pensionssparandet för många (t.ex. #1. Håkans och även mina egna föräldrar). När man gick i pension (senast) skulle lånet vara avbetalat och man kunde bo kvar billigt eller sälja och frigöra kapital.

    Problemet är att idag lånar folk fyra miljoner och amorterar i princip inget alls. När dessa går i pension så lär det bli till att sälja huset för att lösa lånet och se sig om efter en billig lägenhet. Undrar om de kommer att hitta någon? Annars lär vi få återinföra fattighusen.

    Observera att jag inte tycker synd om dem. Det är upp till var och en om man vill leva stort som ung och fattig som gammal. Alla vet ungefär hur mycket (lite) staten och eventuellt arbetsgivaren sätter undan åt en. Vill man ha mer, så får man spara själv – i bostad eller något annat.

  4. Tror mycket av diskussion och debatt kring pensioner skapar felaktiga förväntningar och förhållningssätt till pension. Om jag ser till mina föräldrar som tillhör 30-talsgenerationen så har de ca 7000 resp 11000 kr i pension nu. Att de klarar sig med den låga pensionen beror förstås på att lån på villa, fritidshuso och bil sen länge är betalda och de har inga stor utgifter och dyra intressen. När någon av dem går bort kommer det förstås bli mycket svårare att få det gå ihop på bara en pension.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.