ILO, FN-organet för arbetslivsfrågor, står inför stora problem. Arbetsgivarparten ifrågasätter fackliga organisationers rätt att ta till strejkvapnet, något som kan få stora återverkningar för anställdas rättigheter i många länder.
ILO, FN-organet för arbetslivsfrågor, står inför stora problem. Arbetsgivarparten ifrågasätter fackliga organisationers rätt att ta till strejkvapnet, något som kan få stora återverkningar för anställdas rättigheter i många länder.
På styrelsemötet nästa vecka kommer frågan vad man ska göra för att lösa konflikten att behandlas och det börjar blir bråttom. De tre senaste kongresserna har till viss del lamslagits av oenigheterna.
– Det är ett allvarligt läge, säger Lise Donovan, tf. chefsjurist på TCO som satt i den så kallade appellationskommittén i ILO på konferensen i juni. De tre senaste åren har ifrågasättandet av strejkrätten lett till att ILO inte har kunnat övervaka och utfärda rekommendationer till olika länder på samma sätt som innan. Oenigheten riskerar att förlama ILO och det är allvarligt ur flera synvinklar.
ILO, International Labour Organisation, övervakar sina konventioner om spelregler och rättigheter på arbetsmarknaden som medlemsländerna har åtagit sig att följa. Den ur facklig synvinkel kanske viktigaste är konvention 87 om den fackliga organisationsrätten – alltså rätten att gå samman för att driva olika rättighetsfrågor på arbetsmarknaden. I den konventionen har ILO sedan 1950-talet tolkat in en internationell rätt att ta till strejkvapnet även om rätten till strejk inte finns uttryckligen formulerad i konventionen. Det är den rätten som arbetsgivarparten i ILO sedan 2012 starkt ifrågasätter. På ILO:s styrelsemöte som startar nästa vecka kommer frågan att tas upp. Går den inte att lösa mellan parterna, de fackliga organisationerna, arbetsgivarna och ländernas företrädare, kan en sista lösning vara att ta tvisten till den internationella domstolen i Haag.
Medlemsländerna, facken eller arbetsgivarna rapporterar varje år till ILO med ett antal fall där man anser att något land har brutit mot eller åsidosatt de internationella konventionerna. ILO har sedan en expertgrupp som undersöker alla ärenden och avger en rapport till appellationskommittén som i sin tur väljer ut 25 ärenden som behandlas på konferensen. ILO kan inte tvinga något land att följa konventionerna men ett påpekande från organisationen har stor tyngd.
Vissa rättigheter, till exempel de i konvention 87, gäller för alla medlemsländer oavsett om landet har godkänt konventionen eller inte och även om de inte själva har den rättigheten i sin lagstiftning.
– Sedan arbetsgivarna aktivt började ifrågasätta strejkrätten och expertkommitténs och appellationskommitténs tolkning av konvention 87 har den frågan blockerat arbetet, säger Lise Donovan. Vi som företräder de svenska fackliga organisationerna hoppas att det går att lösa genom förhandlingar inom ILO men vi är beredda att överlämna frågan till den internationella domstolen i Haag, vi vet ju inte riktigt vad det är arbetsgivarna vill, bara att de ifrågasätter den praxis som de själva har accepterat sedan många år.
Ulf Bengtsson, ordförande för Sveriges Ingenjörer säger i en kommentar att en förändrad tolkning av ILO:s konvention 87 tveklöst skulle försämra även de svenska fackliga organisationernas position.
Jenny Grensman
