Ingenjörerna på Ericsson är oroade

Ericsson varslar 2 200 anställda i Sverige. Neddragningarna berör Stockholm, Katrineholm, Borås, Kumla, Göteborg, Linköping och Karlskrona. Akademikerna är oroade för hur de regelbundna varslen påverkar innovations- och arbetsklimatet på Ericsson.

Ericsson har den 11 mars lagt ett varsel som omfattar 2 200 tjänster i Sverige, främst inom Forskning och Utveckling och inom Supply. Företaget kommer också göra generella neddragningar inom försäljning och administration, samt dra ner på externa kostnader, främst konsulter men också generella omkostnader. Ericsson minskar antalet konsulter i Sverige med drygt 850.

Ericsson skriver i sitt pressmeddelande att bolaget investerar i sin kärnverksamhet: mobil infrastruktur och telekomtjänster, samt inom utvalda tillväxtområden: Cloud, IP-nät, TV och Media, OSS och BSS samt Industry & Society.

De planerade neddragningarna påverkar följande orter i Sverige: Stockholm (1 125), Katrineholm (400), Borås (200), Göteborg (140), Kumla (130), Linköping (120) och Karlskrona (85).

Ericssons verksamhet i Katrineholm som tillverkar noder för infrastrukturen för IP och telekommunikation läggs ner helt och förväntas outsourcas till Polen. 450 personer inklusive 50 konsulter förlorar sina jobb. Bland tjänstemännen är det redan ett flertal som pendlar från Norrköping där Ericsson tidigare lagt ner sin verksamhet.

– Vi har otroligt lojala medarbetare och ganska många både bland kollektivanställda och tjänstemän som är eller har varit sjukskrivna för att de har arbetat för mycket, säger Robert Wahlström, ordförande i akademikerföreningen. Senast i helgen arbetade de över i fabriken.

Akademikerföreningen har cirka 50 anställda i Katrineholm.

– Jag har försökt förbereda mig på vad som skulle kunna komma sedan beskedet om besparingen i höstas men det var ändå tufft, säger Robert Wahlström som har arbetat hos Ericsson i Katrineholm i 14 år.
Från företagets sida har man sagt att nedläggningen av Katrineholmsfabriken ska vara klar innan årets slut och i nästa vecka startar förhandlingarna med de anställdas företrädare.

Det var i november 2014 som Ericsson i samband med en kapitalmarknadsdag aviserade besparingar på nio miljarder till 2017 för att ytterligare snabba på den kontinuerliga omstruktureringen av företaget och slimma organisationen. Sedan tidigare var det klart att besparingarna både skulle omfatta personalneddragningar och externa kostnader. De senaste dagarna har förhandlingarna mellan facken och företaget pågått i stort sett oavbrutet och nu på förmiddagen kom alltså beskedet om att varsla 2 200 anställda.

Per Norlander, koncernförhandlare för Akademikerföreningen på Ericsson, är kritisk till företagets agerande.

– Varsel har så destruktiva effekter att vi tycker att Ericsson borde valt en annan väg. Ett besked som detta påverkar alla anställda och sätter hela verksamheten i slow motion. Alla anställda kommer under hela våren att oroa sig för om de kommer att förlora sitt jobb, det handlingsförlamar arbetet, det blir svårt för anställda att driva sina projekt med ett starkt engagemang och svårt att fatta beslut, säger Per Norlander.

Efter företagets förra varsel 2012 framförde Akademikerföreningen kritik till ledningen och påpekade de negativa konsekvenser som ett varsel får för verksamheten. Intrycket var att ledningen både lyssnade och tog till sig kritiken. Därför är Per Norlander och Akademikerföreningen besviken över dagens besked.

Akademikerna på Ericsson är också kritiska till företagets oförmåga och ovilja att kompetensutveckla sina anställda.

– Vi hade velat se ett system där man belönar erfarenhet och anställda som tar till sin ny kompetens. Det finns ingen vilja att låta anställda utvecklas och ge dem stöd för att ta sig till andra områden på företaget, säger Per Norlander.

Han är oroad över den utveckling som pågått på Ericsson under de senaste drygt fem åren där löneutvecklingen är starkt kopplad till snävt formulerade mål för varje anställd. Han menar att har lett till ett arbetsklimat som inte uppmuntrar ingenjörerna att tänka utanför boxen.

– Ericsson har haft stora ekonomiska framgångar med innovationer som enskilda eller mindre grupper av ingenjörer har tagit fram och utvecklat, inte sällan lite vid sidan av det ordinarie arbetet. Det har brunnit en stark innovationslåga på Ericsson som tyvärr håller på att slockna. Det oroar mig. Vad ska Ericsson tjäna pengar på i framtiden?

Per Norlander känner sig inte trygg med att det här är det sista varslet på Ericsson på några års sikt. Akademikerföreningen tycker inte att det underlag som företaget baserat dagens varsel på är tillräckligt väl underbyggt.

– Med all respekt för att det är svårt att räkna på vad olika neddragningar får för ekonomiska konsekvenser tycker vi inte att det här förarbetet har gjorts tillräckligt grundligt. Det är alldeles för lite beräkningar och för mycket antaganden, säger Per Norlander.

– Vi ser med oro på det nya varslet från Ericsson och kommer att ge allt stöd vi kan till de medlemmar som drabbas, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörer har i dag totalt cirka 7 000 medlemmar inom Ericsson-koncernen. Fler än hälften, cirka 4 000, arbetar i Kista.

Förhandlingar med de fackliga organisationerna har påbörjats och individuella besked till anställda som berörs av nerdragningarna beräknas ges i juni 2015, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Jenny Grensman och Karin Virgin