Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningJordens vatten kan vara överutnyttjat

Jordens vatten kan vara överutnyttjat

En femte planetär gräns, den för sötvatten, är också överskriden, hävdar forskare vid Stockholms universitet.

För att beskriva hur stora miljömässiga påfrestningar jorden tål, introducerades 2009 nio planetära gränser av en grupp forskare, ledda av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center. Tre av de nio gränserna bedömdes redan då som överskridna: klimatet, den biologiska mångfalden och kväveanvändningen. En av de planetära gränser som då fortfarande betraktades som under gränsen var färskvattenanvändningen.

I februari i år publicerade forskargruppen en uppdaterad bedömning av de planetära gränserna, nu med Will Steffen som huvudförfattare, i tidningen Science. Enligt den har även en fjärde planetär gräns, markanvändningen, överskridits. Vattenanvändningen ligger också högre, men fortfarande under den planetära gränsen.

Fernando Jaramillo
Fernando Jaramillo, doktor i Naturgeografi

En mer alarmerande bild av hur världens vatten används presenteras av två svenska naturgeografer vid Stockholms universitet, Georgia Destouni och Fernando Jaramillo. I en artikel, också publicerad i tidningen Science, kommenterar den uppdaterade artikeln från forskargruppen kring de planetära gränserna. Georgia Destouni och Fernando Jaramillo argumenterar för att även vattenanvändningen överskrider den planetära gränsen.

– Sedan den första artikeln om de planetära gränserna publicerades har det kommit ny forskning kring vattenanvändningen som de inte använt i sin uppdatering. De har inte tagit hänsyn till all vattenanvändning, säger Fernando Jaramillo.

Artiklar om vatten-användning

Världens vattenresurser är hårt ansträngda. Enligt en FN-rapport från i år om vattenanvändningen i världen väntas den globala efterfrågan på vatten öka samtidigt som världens jordbruksproduktion måste öka med 60 procent.

1. Artikel i Science från forskargruppen kring planetära gränser (kräver inloggning)

2. Destounis och Jaramillos kommentar till artikeln.

3. Svar från forskargruppen kring planetära gränser.

Gränsen för hållbar färskvattenanvändning i världen är satt till 4 000 kubikkilometer per år. Dricksvattenkonsumtion och industriell vattenanvändning utgör den klart minsta delen. Viktigare faktorer är vattenreservoarer, bland annat för vattenkraft, och stora, intensivt använda odlingsytor som ökar avdunstningen. Även om skogsavverkning har minskat avdunstningen, hamnar den sammantagna vattenanvändningen på 4 664 kubikkilometer vatten per år, klart överskridande gränsen.

Johan Rockström och hans kolleger har svarat att de har räknat på olika sätt och att de inte heller är riktigt överens om alla siffror. Men de håller med om att själva gränsen på 4 000 kubikkilometer per år är svår att precisera och långt ifrån självklar, samt att det behövs mer forskning.

Fernando Jaramillo ser därför ett stort problem i att antalet mätstationer för vattenflöden minskar runtom i världen, sannolikt av ekonomiska skäl.

– Samtidigt som många pratar om vattenkrisen i världen, minskar förmågan att mäta den faktiska vattenanvändningen.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.