En femte planetär gräns, den för sötvatten, är också överskriden, hävdar forskare vid Stockholms universitet.
För att beskriva hur stora miljömässiga påfrestningar jorden tål, introducerades 2009 nio planetära gränser av en grupp forskare, ledda av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center. Tre av de nio gränserna bedömdes redan då som överskridna: klimatet, den biologiska mångfalden och kväveanvändningen. En av de planetära gränser som då fortfarande betraktades som under gränsen var färskvattenanvändningen.
I februari i år publicerade forskargruppen en uppdaterad bedömning av de planetära gränserna, nu med Will Steffen som huvudförfattare, i tidningen Science. Enligt den har även en fjärde planetär gräns, markanvändningen, överskridits. Vattenanvändningen ligger också högre, men fortfarande under den planetära gränsen.
En mer alarmerande bild av hur världens vatten används presenteras av två svenska naturgeografer vid Stockholms universitet, Georgia Destouni och Fernando Jaramillo. I en artikel, också publicerad i tidningen Science, kommenterar den uppdaterade artikeln från forskargruppen kring de planetära gränserna. Georgia Destouni och Fernando Jaramillo argumenterar för att även vattenanvändningen överskrider den planetära gränsen.
– Sedan den första artikeln om de planetära gränserna publicerades har det kommit ny forskning kring vattenanvändningen som de inte använt i sin uppdatering. De har inte tagit hänsyn till all vattenanvändning, säger Fernando Jaramillo.
Artiklar om vatten-användning
Världens vattenresurser är hårt ansträngda. Enligt en FN-rapport från i år om vattenanvändningen i världen väntas den globala efterfrågan på vatten öka samtidigt som världens jordbruksproduktion måste öka med 60 procent.
1. Artikel i Science från forskargruppen kring planetära gränser (kräver inloggning)
Gränsen för hållbar färskvattenanvändning i världen är satt till 4 000 kubikkilometer per år. Dricksvattenkonsumtion och industriell vattenanvändning utgör den klart minsta delen. Viktigare faktorer är vattenreservoarer, bland annat för vattenkraft, och stora, intensivt använda odlingsytor som ökar avdunstningen. Även om skogsavverkning har minskat avdunstningen, hamnar den sammantagna vattenanvändningen på 4 664 kubikkilometer vatten per år, klart överskridande gränsen.
Johan Rockström och hans kolleger har svarat att de har räknat på olika sätt och att de inte heller är riktigt överens om alla siffror. Men de håller med om att själva gränsen på 4 000 kubikkilometer per år är svår att precisera och långt ifrån självklar, samt att det behövs mer forskning.
Fernando Jaramillo ser därför ett stort problem i att antalet mätstationer för vattenflöden minskar runtom i världen, sannolikt av ekonomiska skäl.
– Samtidigt som många pratar om vattenkrisen i världen, minskar förmågan att mäta den faktiska vattenanvändningen.
Sture Henckel
