Tuffare att få norskt ingenjörsjobb

Gustav Lindskog

Med en ingenjörsutbildning på CV:et trodde Gustav Lindskog att det skulle gå snabbt att få ett jobb i Norge, men till följd av en krisande oljeindustri visade det sig inte riktigt bli så lätt.

Tromsø. Foto: ZiYouXunLu/Wikimedia Commons

Med en ingenjörsutbildning på cv:et trodde Gustav Lindskog att det skulle gå snabbt att få ett jobb i Norge, men till följd av en krisande oljeindustri visade det sig inte riktigt bli så lätt.

Gustav Lindskog

För ett år sedan blev Umeåteknologen Gustav Lindskog färdig ingenjör med inriktning mot energiteknik. Han hade fått jobberbjudanden i Sverige men hade tillsammans med sin flickvän bestämt sig för att flytta till Norge och jobba där. Det verkade inte vara alltför svårt att hitta ett ingenjörsjobb. Under hans utbildning hade norska kommuner kommit på besök till klassen för att försöka locka med sig teknologerna dit. Men när flyttlasset hade gått till Tromsø i norra Norge insåg Gustav Lindskog att arbetsmarknaden kanske inte var så ljus som han tidigare hade fått intrycket av.

Flera av de företag som Gustav Lindskog kontaktade sade att de ville avvakta med att anställa, åtminstone i väntan på ett nytt budgetår. Att konkurrera med norska ingenjörer med ett liknande CV var inte heller lätt, tyckte Gustav Lindskog, även om hans intryck är att svenska ingenjörer har ett gott rykte i Norge och ses som både kompetenta och arbetsvilliga.

– Om jag som nyutbildad och med de erfarenheter jag har hade så svårt att få jobb tycker jag att det är rätt talande för hur den norska arbetsmarknaden ser ut i dag, säger Gustav Lindskog.

Enligt den norska investmentbanken DNB Markets försvann mellan 6 500 och 7 000 jobb inom oljeindustrin under 2013–2014, vilket försvagade den norska kronan och gav mindre pengar till  statskassan.

Situationen i oljebranschen har förändrat mycket på den norska arbetsmarknaden och skapat en större konkurrens om jobben även inom andra branscher, berättar Johannes Sørbø, senior rådgivare på Nav, den norska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen.

– Tidigare hade vi stora problem att hitta ingenjörer till branscher utanför oljeindustrin. Så är det inte längre. Vi ser också att arbetslösheten bland ingenjörer kommer att fortsätta att öka även nästa år, säger Johannes Sørbø till Ingenjören.

Arbetslösheten i Norge ökar bland både industriarbetare och ingenjörer generellt, men för kategorierna ingenjör och IKT ligger arbetslösheten ändå fortfarande under genomsnittet. Det finns också fortsatt många ingenjörsjobb i de norska kommunerna, berättar Johannes Sørbø.

I november förra året fick Gustav Lindskog till slut ett jobb inom hemtjänsten. Han började fundera på om det kanske var läge att åka tillbaka till Sverige. Några norska arbetsgivare hade dock pratat om att det kunde finnas fler jobbtillfällen efter årsskiftet. Så Gustav Lindskog valde att ha lite is i magen.

Han hann söka uppåt ett trettiotal jobb, började fundera på att söka praktik eller starta eget innan han äntligen fick ett relevant jobb. Det var på Statsbygg i Tromsø, som förvaltar statens byggnader, och jobbet fick han i konkurrens med ett trettiotal andra. Det var jättetur, säger Gustav Lindskog, som nu har ansvar för ett trettiotal byggnader och bland annat för deras driftteknik.

Med ett fast jobb känns tillvaron i Norge betydligt tryggare för Gustav Lindskog, som åker till Sverige en gång i månaden för att kunna fortsätta sitt fackliga engagemang i Saco studentråd.

Gustav Lindskog tror på en snar ljusning på den norska arbetsmarknaden, men märker än så länge av en större ekonomisk försiktighet bland norrmännen. Kanske kan det vara en nyttig erfarenhet, menar han.

– Det har fått dem att fundera på hur de använder sina pengar egentligen, säger Gustav Lindskog.

Ania Obminska