Flyktingar som möjligheter, inte som problem, kvalitetsarbeten, investeringar och nya anställningsformer var några av de saker som diskuterades under Europafackets kongress andra dag i Paris.
Varmast applåder på kongressens andra dag fick Sveriges gymnasieminister Aida Hadzialic när hon från podiet berättade hur hon som liten flicka tillsammans med sina föräldrar hade lämnat krigets Jugoslavien för att fly genom Europa till Sverige. Ett Sverige som i början av 90-talet var i djup ekonomisk kris men som genom reformer lyckades vända utvecklingen uppåt. Många fackliga ledare följde med uppmaningar till EU:s ledare att skärpa sig men också om fackens ansvar att stå för solidaritet och hjälpa till.
Europafackets kongress ska anta dels ett manifest där de prioriterade frågorna röstas fram, dels en aktionsplan hur man ska komma dit. Frågor som bra jobb, digitalisering och försvagningen av facket står på dagordningen. Europafacket organiserar runt 90 olika fackliga organisationer och kongressen hade samlat drygt 500 delegater. Det gäller att följa med i diskussionerna och språkväxlingarna och dagens överraskning för de svenska facken var när kongressen plötsligt hade röstat igenom att arbeta för en europeisk bolagsskatt på minst 25 procent utan någon större diskussion. Svenskarna hade tidigare arbetat hårt för att få in ordet kanske i förslaget.
Den andra dagen handlade också mycket om den kris som EU just ser slutet av och hur den har försvagat de anställdas rättigheter i många länder. I Spanien har exempelvis fem miljoner arbetstillfällen försvunnit. Från länder som Frankrike, Finland, Spanien och Stor Britannien kom vittnesmål om att det har blivit svårare både att hitta jobb över huvud taget men också att få fackligt inflytande och att upprätthålla goda arbetsvillkor.
Gerd Kristiansen, ordförande i norska LO konstaterade att ett bra arbete är ett där man kan leva på lönen. För Nordiska fack är det en av de viktiga frågorna eftersom kraven på minimilön hörs allt oftare i debatten, i synnerhet från länder med dålig ekonomi där människor är beredda att göra avkall på både lön och villkor bara de över huvud taget har ett jobb.
— Vi förstår att minimilön kanske behövs i vissa länder men vi vill slippa den eftersom den skulle underminera det svenska systemet med lönebildning, sade Göran Arrius, Saco:s ordförande från talarstolen. Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Eva Nordmark, TCO och Göran Arrius leder den svenska delegationen som syntes och hördes mycket under dagen.
Jenny Grensman
