Damberg lovordar svenska ingenjörer

I veckan presenterade näringslivsminister Mikael Damberg (S) en ny exportstrategi för Sverige. Med investeringar på 800 miljoner kronor fram till 2019 ska Sverige exportera mer, framför allt till länder utanför Europa. För Ingenjören berättar Mikael Damberg om ingenjörernas nyckelroll i den offensiva satsningen.

Vad har ingenjörerna för betydelse för Sveriges exportframgångar?
De har en jätteviktig roll både i stora företag som ständigt måste komma med nya produkter och tjänster men också i mindre företag. Flera stora svenska företag som vi är stolta över levererar inte samma produkter i dag som när de grundades och det är ingenjörerna som har tagit de här tekniksprången.

Ingenjörskunnandet i Sverige är en av nyckelförklaringarna till våra exportframgångar och strategin handlar nu om att få fler mindre företag att exportera. Jag tror inte att alla små- och medelstora företag överlever om de inte breddar sin marknad. Det kommer att krävas stora investeringar och det finns en risk för att bara företag på exportmarknaden kommer att ha råd att investera i en större och mer effektiv produktion.

Vad kan svenska teknikföretag konkurrera med när Asien utbildar så många egna duktiga ingenjörer?
Det du säger om asiatiska ingenjörer är sant. Vid millenniumskiftet skedde nästan alla tunga FoU-investeringar i Europa, USA eller Japan. I dag ser det helt annorlunda ut. Det finns många andra länder, bland andra Kina, som gör stora FoU-investeringar nu. Vi ser att kvaliteten stiger snabbt och de är duktiga. Men de svenska företagen har en demokratisk modell som tar medarbetare på allvar, vi har platta organisationer, vi kan samarbeta och tar ansvar. Varför säger många i andra delar av världen att svenska ingenjörer är så duktiga? Därför att de kan leda projekt i mål, de kan ta egna beslut och vi kan lita på att de gör sitt jobb. Därför kommer kompetensen som svenska ingenjörer har, förmågan att bygga system, samarbeta med andra och nå resultat att bli en otroligt viktig konkurrensfördel.

På vilket sätt är exportstrategin inriktad mot den växande tjänsteexporten?
Ett av mina första initiativ som minister var att bredda de så kallade industrisamtalen och även ta med tjänstesektorn. Ett viktigt mål förutom att exportera mer utanför Europa, är att peka ut stora affärer som en viktig del av exportstrategin. Här behöver flera företag samarbeta. Indien har till exempel sagt att de vill sätta upp 100 smarta städer. Sverige borde kunna tävla om att göra jobb i flera av de städerna och när jag nyligen besökte Scania förklarade man att de kan leverera smarta transportlösningar men inte på egen hand. Tillsammans med till exempel Ericsson och andra som arbetar med betalsystem kan man leverera koncept för smarta transportlösningar. För att lyckas med att leverera stora system krävs en Team Sweden-grupp med företag och andra aktörer som myndigheter, Business Sweden och ambassaden.

Vi förväntar oss att svenska företag ska respektera mänskliga rättigheter. Hur ska affärer med Kina fungera på ett etiskt trovärdigt sätt?
Vi har pekat ut 26 marknader runt om i världen där Sverige ska satsa på att öka exporten. Några av dessa är besvärliga marknader där det förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter och korruption. I Kina jobbar vi med de frågorna på regeringsnivå och när jag senast var i Kina skrev vi på ett nytt samarbetsavtal med kinesiska staten. Nu är Sverige ett av världens få länder, kanske det enda, som har ett avtal om CSR-frågor med den kinesiska regeringen. På den svenska ambassaden i Peking finns också ett center för mänskliga rättigheter. Det här är dessutom inte bara en viktig fråga för Sverige och svenska företag utan även för Kina. Kineserna säger själva att om de ska lyckas med sin export måste de förändra sitt sätt att arbeta. Om de ska lyckas med att exportera sina höghastighetståg till andel delar av världen måste de uppträda på ett annorlunda sätt än de har gjort tidigare.

I exportstrategin finns också en ambition att öka antalet utländska studenter på svenska lärosäten. Hur ska det gå till?
Vi har sett att utlandsstudenterna sjönk kraftigt när avgifterna infördes 2011 men nu har det gått upp igen. Nu kommer vi att titta på om vi kan hitta nya modeller tillsammans med näringslivet för att finansiera utbildning för fler utländska studenter i Sverige. Näringslivet har tidigare signalerat att de är intresserade av det och vi får se vad det står för. Studenter och inte minst alumner från andra länder är viktiga för svensk export. Marknadsföringen av svenska lärosäten utomlands ska bli ännu bättre.

På vilket sätt tar exportstrategin hänsyn till den snabba digitaliseringen och robotiseringen?
Vi jobbar med en nyindustraliseringsstrategi som kommer under hösten och där är den här frågan ett huvudtema. Investeringsstöd kommer särskilt att stimulera investeringar i produktion. Under de 10–15 senaste åren har många företag upplevt att produktion inte är lönsam i Sverige. Nu ser vi att en hel del företag flyttar tillbaka tillverkningen till Sverige. Om vi lyckas väl med automatisering och digitalisering minskar lönekostnaderna och då ökar Sveriges möjligheter att bli ett riktigt bra produktionsland.

Business Sweden som kommer att få en starkare roll har fått mycket kritik. Hur ska deras arbete fungera bättre?
Jag vet att det har framförts synpunkter och kritik mot Business Swedens verksamhet. De har också haft en del ekonomiska problem och har tvingats göra sig av med personal både utomlands och i Sverige. Därför har de också tappat viktig kompetens. Nu har vi styrt upp verksamheten och anställt en ny vd. För att lyckas öka den svenska exporten krävs en stark aktör på plats. Om svenskt näringsliv vill något annat måste de signalera det till oss.

 Karin Virgin