Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtAvtalsrörelsenIndustrifacken vill ha 2,8 procent

Industrifacken vill ha 2,8 procent

Facken inom industrin kräver 2,8 procents löneökning inför avtalsrörelsen. Förutom krav på minst 450 kronor per månad för de avtal som har regler om minsta löneökning vill de också se utökad flexpension, ett mer strukturerat jämställdhetsarbete och ett permanentat partsgemensamt arbete i arbetsmiljöfrågor.

På ett gemensamt pressmöte i Ingenjörshuset meddelade Facken inom industrin sina krav inför avtalsrörelsen 2016. Kravsiffran är densamma som för tre år sedan, 2,8 procents löneökning i ett ettårigt avtal.

CamillaF-158x200-beskuren
Camilla Frankelius

Enligt Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer, ligger den svenska tillväxten kvar på en något lägre nivå jämfört med finanskrisen. Även investeringarna är färre. Ändå framhåller hon att industrins konkurrenskraft har stärkts något, även om det skiljer sig mellan branscherna.

Hur kommer ni fram till själva siffran på 2,8 procent?

– Det är våra egna ekonomer och ekonomerna i Industrins ekonomiska råd som räknar på det. Sedan blir det ju en diskussion mellan de olika förbunden där vi väger in våra erfarenheter. Siffran är en balansgång mellan kravet på högre reallöner och en bibehållen konkurrenskraft hos industrin.

Även IF Metalls ordförande Anders Farbe betonade det kloka i att behålla en något lägre kravsiffra än före finanskrisen, och sa också att de individuella förbunden i Facken inom industrin ska godkänna kraven den 27 november.

IF Metall
Anders Farbe

Vad betyder splittringen inom LO för samarbetet i Facken inom industrin?
– Det är alltid bättre med samordning, men i sak så betyder det inte så mycket. Vi ställer våra krav tillsammans med de andra industrifackförbunden. Det hade varit en styrka om vi haft LO-samordningen, men nu har vi samordning inom industrin. Den blir nästan ännu viktigare nu.

Ni utgår från ett ettårigt avtal. Varför vill facken ha ettåriga avtal och arbetsgivarna längre?
– Arbetsgivarna vill ha förutsägbarhet. Vi vill i regel ha korta avtal. I ett långt avtal måste vi förutse den ekonomiska utvecklingen. Men om det visar sig att vi under förhandlingarna når ett bättre avtal med en längre tid, så är det klart att vi kan ta det. Det var så vi gjorde 2013. Då ställde vi krav på ett ettårigt avtal, men landade så småningom i ett treårigt, mycket tack vare att vi lyckades få en lösning på frågan om delpension och flexpension.

Ni betonar flexpension, vad vill ni se där egentligen?
– Vi vill fortsätta utbyggnaden, och tillföra en del av löneutrymmet till pension för människor med möjlighet att gå i delpension, bygga kapital för en flexiblare pensionsålder.

Vad ligger bakom det resonemanget?
– Två saker. Det ena är att pensionens storlek krymper för många människor. Det andra är att samhället som helhet ställer krav på senare pensionsålder, på uppemot 70 år. Vi vet att få av våra medlemmar kan jobba efter 65. Därför vill vi öppna upp en möjlighet. Får vi ett förändrat regelverk kring pensionen, kanske våra medlemmar kan jobba något längre, men jobba deltid. Med flexpension kanske de kan jobba halvtid de sista åren och ändå ha lön som heltid.

Facken inom industrin

De fem förbund som är med i Facken inom industrin är Sverige Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedels-arbetarförbundet och GS (facket för skogs-, trä- och grafisk bransch). Tillsammans har de cirka 1,1 miljoner medlemmar.

Sedan 1997 förhandlar parterna inom den internationellt konkurrens-utsatta industrins parter fram ett riktmärke för löne-ökningarna, det så kallade märket. Eftersom Sverige är så beroende av sin export, är tanken att den framförhandlade siffran ska följas av övriga förhandlingsområden. Om andra grupper får väsentligt högre lönelyft än de anställda inom exportindustrin, anses det riskera löneökningarnas hållbarhet.

Se pressmeddelande från Facken inom industrin.

Camilla Frankelius vill se att flexpensionen byggs ut till samtliga branscher, även utanför industrin. Det finns många medlemmar i Sveriges Ingenjörer som gärna vill jobba längre än till 65, men inte heltid.

Vad talar för att arbetsgivarna också ska vara intresserade av en utökad flexpension?
– Det som också är viktigt för företagen är erfarenhetsutbytet. Det underlättar generationsväxlingar i företagen.

Förutom ett utökat arbete för förbättrad arbetsmiljö poängterar Camilla Frankelius också vikten av ett mer systematiskt jämställdhetsarbete. Hon vill se vad hon kallar ett 360 graders synsätt, där man inte bara tittar på löner, utan även på frågor som attityder, normer och karriärmöjligheter.

Hur ska det arbetet se ut?
– Vi har tittat på det system som används för arbetsmiljöfrågorna. Vi vill gå fram på ett liknande sätt, steg för steg, enligt den modellen.

Och vad kan få arbetsgivarna att gå med på det?
– De är ju redan i dag skyldiga att göra jämställdhetskartläggningar vart tredje år. Ett partsgemensamt systematiskt jämställdhetsarbete, där vi tar fram reglerna tillsammans, skulle förenkla för alla.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.