Traditionella fackliga frågor som arbetstid, anställningstrygghet och löner står i fokus när framtidens arbetsmarknad och samhälle diskuteras. Utmaningen blir att få med dem in i digitaliseringen.
Tabell: Digitaliseringskommissionen. De här utmaningarna har organisationerna identifierat.
Traditionella fackliga frågor som arbetstid, anställningstrygghet och löner står i fokus när framtidens arbetsmarknad och samhälle diskuteras. Utmaningen blir att få med dem in i digitaliseringen.
Utbildningsfrågor, ökande samhällsklyftor, jobben, välfärdsstatens överlevnad och regelverk. Under hösten har bland andra Digitaliseringskommissionen, Svenskt Näringsliv och framtidsministerns analysgrupp Arbete i Framtiden lagt fram rapporter om digitaliseringen och vad den kommer att betyda för arbetsmarknaden och för samhället. I en genomgång konstaterar digitaliseringskommissionen att de olika instanserna är ganska överens om utmaningarna för samhället.
Fackförbundens framtid kommer i mycket att bero på förmågan att vara relevanta i en värld med nya anställningsformer och lättrörliga globala företag och anställningar.
”Hur kan vi säkra att de som inte har en traditionell anställning får acceptabla villkor?
Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulf Bengtsson menar att frågan om utbildningskvalitet men också hur egenföretagares villkor kan säkras blir centrala för förbundet.
– Egenföretagarfrågor blir mycket viktigare om många medlemmar inte är anställda utan säljer sina tjänster på en öppen marknad. Hur kan vi säkra att de som inte har en traditionell anställning får acceptabla villkor? Och här talar vi inte om entreprenörer utan mer om uppdragstagare.
Ulf Bengtsson tror också att vi kommer att få se en omsvängning i arbetstidsfrågan.
– Jag brukar säga att i jägar- och samlarsamhället arbetade vi fyra timmar om dagen och att vi inte kan tala om fackliga framsteg förrän vi har nått dit, säger han. Skämt åsido – arbete kommer i framtiden att handla mer om output än om hur många timmar vi är på en viss plats, tror jag.
I grunden är det traditionellt fackliga frågor om regler för anställningsförhållanden och ersättning som behöver bevakas och utvecklas för nya former av företag och anställningar.
Peter Larsson
– Det är viktigt att bevaka de gråzoner som uppstår där företag inte värnar om de anställda, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer. Där finns en uppenbar risk för proletarisering när arbetsinnehåll urholkas och anställningstrygghet undermineras.
– Vi bejakar teknikutvecklingen som betyder stora möjligheter för samhället, säger Peter Larsson. Men vi måste också se till att de villkor som bidrar till ett bra arbetsliv följer med in i det digitaliserade samhället.
Hur utmaningarna på samhällsnivå ska lösas finns det olika idéer om i de rapporter som avgivits under hösten. Där finns tankar om hur kompetensutveckling i framtiden kan organiseras och hur skattesystemet anpassas. Mårten Blix, som har utrett frågan åt Svenskt Näringsliv, skriver att han ser det största problemet i om politikerna inte vågar ta ställning utan bara försöker ”jobba sig igenom”. Då menar han att samhället kommer att gå miste om stora möjligheter samtidigt som risken för förlorade jobb och ökande klyftor i samhället blir större.
Jenny Grensman
