Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSvenska visselblåsare kan få stärkt skydd

Svenska visselblåsare kan få stärkt skydd

Enligt ett svenskt lagförslag ska visselblåsare som i strid med lagen utsätts för repressalier av arbetsgivaren få rätt till skadestånd, något som kan ses som ett led i ökat skydd för visselblåsare. Samtidigt har EU-parlamentet nyligen beslutat om nya direktiv som kritiker menar kan lägga en större börda på visselblåsare och begränsa allmänhetens rätt till information.

Helen Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Pressbild

Förslaget till den nya svenska lag som väntas träda i kraft i januari nästa år kan ses som ett sätt att öka skyddet för visselblåsare då arbetstagare, inhyrda inkluderat, som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med den nya lagen ska ha rätt till skadestånd. Lagen påverkar inte lojalitets– eller tystnadsplikten eller rätten att avslöja företagshemligheter och förutsättningen för att man ska kunna få rätt till skadestånd är att man har hållit sig till de rutiner som gäller för visselblåsare. Det innebär bland annat att man ska ha larmat om ett missförhållande internt i första hand och först därefter externt, utom i särskilda fall, förklarar Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

– Vi tycker att det nya lagförslaget är bra på så sätt att vi ser att man har tagit hänsyn till våra synpunkter då även inhyrda nu ska omfattas av skyddet, lagen ska bli tvingande för arbetsgivarna och ska gälla hela arbetsmarknaden och inte bara på arbetsplatser med kollektivavtal, säger Helene Sjöman till Ingenjören.

Allvarliga missförhållanden är sådana missförhållanden som kan leda till fängelse. Det kan finnas en viss risk att arbetstagare inte vågar blåsa i visslan då det kan vara svårt att bedöma vilken typ av missförhållanden som hör till de allvarliga.

läs mer

Anställda på en statlig och kommunal myndighet, eller på ett kommunalt bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över, omfattas av meddelarfrihet – så länge det inte handlar om kvalificerade uppgifter, till exempel sådant som rör rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär bland annat att den offentliganställda får vända sig till media och berätta något som är hemligt om syftet är att det ska publiceras. Hemliga uppgifter får tjänstemannen meddela muntligt eller referera till.

För både offentliga och hemliga uppgifter gäller att myndigheten inte får försöka ta reda på vem som har lämnat ut uppgiften. Det gäller dock inte för kvalificerat hemliga uppgifter eller handlingar med hemligt innehåll som har lämnats ut.

Arbetstagarens lojalitetsplikt och i vissa fall företagshemlighetslagen gäller även arbetstagare i viss mån, vilket gör att prövning kan ske i varje enskilt fall.

Journalister som har tagit emot ett tips eller en uppgift får inte röja identiteten för den som vill vara anonym.

Läs mer om meddelarfrihet här.

– Lagförslaget är positivt, men det kunde vara ännu bättre. Arbetstagaren kan få skadestånd, men är i egentlig mening inte riktigt skyddad från repressalier då lagen får effekt först när man har utsatts för dem. Vi skulle också gärna ha sett att lagen inte bara omfattade allvarliga missförhållanden, säger Helene Sjöman.

Samtidigt som Sverige kan lagstifta om ett starkare skydd för visselblåsare har EU-parlamentet i förra veckan röstat för ett nytt direktiv som handlar om skydd för företagshemligheter. Syftet med direktivet är att skydda företag mot att deras företagshemligheter olovligen stjäls, används eller avslöjas och att skydda innovation och skapande i Europa. Men enligt en debattartikel av EU-parlamentarikern Max Andersson (MP), som skrevs inför omröstningen, kan det också leda till ”ökat hemlighetsmakeri” , en begränsning av allmänhetens rätt till information och större börda på visselblåsare. Max Andersson skriver att direktivet ger företagen ”överdrivna rättigheter att definiera något som en företagshemlighet”, vilket kan leda till minskad insyn i företagens verksamhet. Visselblåsare måste också själva bevisa att de har läckt information för allmänhetens bästa, skriver han.

De erfarenheter och den kompetens som arbetstagare har fått på en viss arbetsplats riskerar också att klassas som företagshemligheter, varnar Max Andersson, vilket kan skapa hinder för arbetstagaren som vill byta jobb.

Eu-parlamentariker Maria Björk (V) har också uttryckt sig kritisk till EU-direktivet.

– Definitionen av företagshemlighet är alldeles för svepande. Detta i kombination med omvänd bevisbörda och dyra bötesbelopp innebär att en våt filt riskerar läggas över den undersökande journalistiken, säger Malin Björk till DN.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.