Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSå undviker du fällorna efter utmattning

Så undviker du fällorna efter utmattning

Ha tålamod, gör saker på nya sätt och se till att lägga in luft mellan möten och uppgifter. Det är några av de råd forskare och drabbade skickar med till dig som ska börja jobba igen efter en utmattning.

Jobbkläderna är framlagda och arbetsväskan packad. Din långa sjukskrivningsperiod på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa är till ända. Imorgon ska du tillbaka till jobbet.  För de allra flesta är det en jättetröskel, konstaterar Giorgio Grossi som är beteendevetare, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut. Han arbetar på Stressmottagningen i Stockholm, har lång erfarenhet av att behandla patientgruppen och kom nyligen ut med boken ”Gå vidare efter utmattning”.

– Ett vanligt stort misstag som såväl drabbade själva som många chefer gör är att inte tänka långsiktigt utan förvänta sig prestation direkt.

Att återgå till arbete efter en stressrelaterad sjukskrivning innebär vanligtvis till en början 25 procent. Men då kan man inte räkna med att få något alls gjort, betonar Giorgio Grossi.

– De första veckorna handlar helt enkelt om att träna på att vara tillbaka i miljön.

Att ta sig till och från jobbet, komma ihåg koder och nycklar, småprata med kollegor och vara sitt jobbjag igen – det är maximalt vad någon med färsk utmattningshistoria orkar och hinner på de två dagliga arbetstimmarna.

– Naturligtvis tar det olika lång tid för olika individer, men det är mycket viktigt att förstå att det tar mycket energi att enbart vara på plats på jobbet och förhålla sig till alla olika sinnesintryck. Det är en stor omställning, säger Giorgio Grossi.

Var rädd om din energi

Sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa är stor och ökar, mellan juli 2019 och juli 2022 ökade dessa sjukskrivningar med 13 procentenheter enligt Försäkringskassan. I sitt arbete har Giorgio Grossi märkt att många patienter med utmattning tenderar att återfalla och därmed är i behov av flera omgångar av rehabilitering. En orsak är just förväntningarna om att allt nu ska bli som förr, konstaterar han.

Giorgio Grossi, Stressmottagningen i Stockholm. Foto Eva Lindblad.

– Det blir det inte. Och det är ju positivt, eftersom det var den tidigare situationen som faktiskt ledde till sjukdom. Då ska man inte sträva efter att återgå till den.

I början ska man alltså inte alls ha kundkontakter eller något som helst ansvar, de uppgifter man så småningom tilldelas ska ligga under ens egentliga kompetens och kapacitet. De ska dessutom vara avgränsade och tydliga.

– Det är för att vara rädd om energin. Den med utmattning har ofta höga krav på sig själv och ofta finns också en lust, eller vilja, att presentera. Men då drabbas man lätt av en krasch och blir helt slut i flera dagar efteråt.

När du så småningom är igång på allt högre procent och börjar vänja dig vid arbetslivet, kan du successivt utföra uppgifter som mer ligger i nivå med din erfarenhet och kompetens. Men gör det då på nya sätt, säger Giorgio Grossi. Han gör en jämförelse med att laga pasta carbonara.

– Om du tidigare plockade ut lök, vitlök, pecorino och ägg ur kylen och lagade ihop rätten i ett svep, så måste du nu dela upp det i mindre steg. Plocka ut varorna ur kylskåpet. Sätt dig och vila en stund. Hacka vitlöken. Sätt dig och vila. Riv osten. Vila. Och så vidare.

”Alla upplever kognitiva problem”

Det är resultat som även Susanne Ellbin, psykolog på Stressforskningsinstitutet vid Göteborgs universitet, har sett i den långtidsstudie som hon leder. Den är först i sitt slag i Sverige och bygger på undersökningar av patienter efter sju till tolv år efter att de drabbades av utmattning. Studien har gjorts dels via enkäter med drygt 160 personer, dels genom djupintervjuer med 20  personer – samtliga åter i arbete.

Susanne Ellbin, psykolog.

– Alla upplever att de har kvar kognitiva problem. De kan sköta sitt arbete men upplever inte att de är lika snabbtänkta, inte längre kan ha lika många bollar i luften och är mer stresskänsliga, säger Susanne Ellbin.

Hon poängterar dock att det är svårt att veta om det innebär att personerna i fråga tidigare varit extremt effektiva och högpresterande och nu är på en mer ”normal” nivå, eller om de faktiskt är mindre effektiva.

– Ett tydligt gemensamt personlighetsdrag för människor som drabbas är att de är ansvarstagande och ofta överpresterar. Därför är det väldigt viktigt att arbetsgivare bygger luft i organisationen kring de här medarbetarna, att man inte utnyttjar deras driv till att överprestera. Det är dessutom något man behöver hålla i, på sikt.

6 råd att tänka på när du börjar arbeta efter utmattning

  1. När du återgår till arbete ska den första tiden enbart innebära en träning på att vara på arbetsplatsen. Förvänta dig ingen som helst prestation i början, det är kortsiktigt och ökar risken för återfall.
  2. Gör en sak i sänder. Dela upp dina uppgifter i flera steg.
  3. Se till att chefen tydligt avgränsar dina arbetsuppgifter.
  4. Sätt tydliga gränser. Börja inte överprestera eller göra till vana att jobba över.
  5. Tid för reflektion. Lägg in ställtid mellan möten så du hinner med.
  6. Tänk på att det finns olika sorters trötthet, lär dig identifiera den du har för stunden och möt den med rätt typ av vila. Är du mentalt trött, fyll inte på med mer stimuli i form av t ex tv-tittande utan ta t ex en promenad.

Samtliga som deltagit i djupintervjuerna beskriver hur perioden av sjukskrivning gav möjlighet till en personlig resa. De fick stöd att hitta verktyg och många fokuserade för första gången i livet på sig själva.

– Alla är överens om att livskvaliteten absolut inte är sämre i dag, snarare bättre. Men de måste vara noga med att inte falla tillbaka i gamla mönster. Att se till att prioritera och ge plats för återhämtning och vila.

”Fått ändra mitt beteende”

Det känner Beatrice Svedberg, ingenjör på Scania, igen sig i. Hon blev sjukskriven för utmattning sommaren 2018 och det tog nästan ett halvt år innan hon försiktigt, på 25 procent, kunde börja komma tillbaka till arbetslivet.

Både hon och arbetsgivaren hade tålamod, hennes rehabilitering fick ta den tid som krävdes. De första månaderna fungerade hon mest som praktisk assistent. I dag är hon tillbaka på heltid med liknande arbetsuppgifter som innan utmattningen, men upplever att hjärnan inte riktigt fungerar som innan hon blev sjuk.

Beatrice Svedberg, Scania.

– Jag kan inte ha lika många lösa trådar på gång som förr, måste avsluta projekt innan jag kan ta på mig nya.

Å andra sidan, funderar hon vidare, hade hon hundra bollar i luften innan utmattningen och många av dem hade hon liten praktisk möjlighet att alls lyckas ro i land.

– Jag har fått ändra mitt beteende och kan inte springa på varenda boll. Det är svårt eftersom min ryggmärgsreflex är att tycka allt är spännande och kul.

Ett tips som hon vill skicka med till andra är att försöka omge sig av människor med relativt sund livsstil.

– Om man jobbar med chefer och kollegor där normen är ohälsosamt stressig, är det svårt att hela tiden vara den som måste komma ihåg att bromsa.

Tora Villanueva Gran

1 KOMMENTAR

  1. För att vara på så basal nivå som denna artikel är (det finns ju en gräns för vad man får in på ovan utrymme), så verkar den ha många viktiga konkreta punkter. Råden verkar väldigt relevanta. Det finns ju drivor av böcker, men som en kort intro räcker den här artikeln antagligen långt. Mitt favoritavsnitt i artikeln är att TV-tittande inte ska räknas som avkoppling. Lustigt, man sätter sig ner för att slappa framför TVn, softa, ta det lugnt, osv. Men egentligen jobbar hjärnan för fullt i bakgrunden – ungefär som om en tyngdlyftare skulle koppla av med långdistanslöpning…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

0
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.